PERSONLIGHETSTYPER - psyko*filosofiskt

[* KYREUS **]

Jag är varken säker på om uttrycket
personlighetstyper egentligen
har någon högre (allmän) signifikans;

inte heller om kopplingen
psyko*filosofiskt skulle falla alla sk stortänkare på läppen.


Själv tänker jag ofta utifrån friidrott och dess grenar...
Och då skulle nog eder KYREUS
knappast kallas varken filosofisk höjdhoppare
eller psykologisk maratonlöpare....

Det är mera så att jag står i skuggan på läktaren
och får glimtar av tankens förflyttning
och när jag rör mig själv
kommer små tankar jag gärna vill ventilera.
Här till exempel.

Du själv då?
Är du filosofisk maratonlöpare,
eller kanske släggkastare,
eller???

[Zokrates]

Jag sitter på reservbänken åt reserverna som sitter som reserver för de aktiva, men jag är osäker på vilken idrott det är, det verkar vara kast med liten boll mot plank utan plank och boll?

[Skogsälvan]

Jag är en högerhänt minigolfspelare som spelar som vänsterhänta, håller andan när bollen glider genom hindren och får ett "juggeutbrott" i gestikulerande när bollen stannar precis bredvid hålet. Annars agerar jag nog huvudsakligen caddie.

[Minded]

Jag ser mig själv på en häftig motorcykel.. finns visst en modell som heter ninja.

[Jörgen]

Jag sitter i publiken, fast högst upp, och ser ner på allt, ser allt.
Det jag inte ser finns inte, och det jag ser räcker.
Det jag ser är det jag får,
Min vuvuzela rulez.

[J R Auk]

Jag är domaren som dömer bort alla mål publiken applåderar mig för

[J R Auk]

För övrigt kommer jag ihåg att jag en gång tog upp begreppet psykosofi och ville diskutera just visdom om psyket i relation till livet under det. Det blev ingen hit vad jag kommer ihåg, det var svårt att praktiskt fånga vad filosofi gett oss i normer vi förespråkar, eller metoder för den delen.

Min mest relevanta psykosofiska insikt var den om att den psykofysiska dualismen är ömsesidig.

Stress tar min andning upp i halsen, och att ta sin andning ner i magen sänker stressen.

Rädsla söker dölja sig för sin fara, och söker dölja sitt uttryck, men blottläggandet av rädslan döljer faran, och visandet av uttrycket är ett blottläggande av känslan. (psykologiskt)

Osv.

Du Kyreus har du någon sådan insikt att dela?

[Skogsälvan]

Har du kollat in på teosofi, Auk, och har du någon uppfattning om det? Jag tog en promenix med en teosof en gång vid havet. Han var den förste som begrep ett hum av vad jag sa.

[J R Auk]

Jag har läst ytterst lite om det. Men jag tycker det är intressanta rörelser (som i idéströmningar) som uppstått i spåren på de teosofiska institutionerna.

Visste du att Krishnamurti var "förutbestämd" till att bli den nya Jesus av en av ledarna för tyska teosofiska sällskapet?
Och att Rudolf Steiner inte accepterade det och därmed bröt och skapade antroposofin?

Jag har även hört ryktats att Rudolf Steiner, Ron L Hubbard och ett par till, som jag inte kommer ihåg namnet på men har rörelser som vissa vill kalla sekter, haft att göra med "the most wicked man alive" Allister Crowley (som nu är död förstås) och att det i de läror som han sysslar med är det slutgiltiga testet i magi att skapa sin egen världsbild och ge den till andra.

Jag är på nått plan sympatisk till alla de där alternativen. Just för att det är alternativ.

Och det skulle inte förvåna mig om det finns en del baktankar utöver den banala makt det ger att få pengar och små slavar.

Det pågår ju ändå "krig" om det mänskliga kulturminnet, och vad vi skall förstå världen som. Och tror man på demoner och dylikt så är det sympatiskt att ersätta illusionen med en illusion som man själv kan "bryta" genom att den bygger på den auktoritet man ger den. Nu tror jag väl inte direkt på demoner, men det kan vara meningsfullt att tala i de termerna. Myter och manipulationer finns det ju gott om. Och tänk vilken grej om man helt plötsligt skulle rasera en stor "bluff" ideologi.

Nåväl det är väl typ vad jag associerar till teosofi. Förmodligen inte så likt det du snubblat på

[Skogsälvan]

Njoä  :) Jag har fått lära mig att Steiner bröt med teosoferna eftersom att Steiner ansåg att just Jesus spelade en specifik roll för mänskligheten, en uppfattning som skilde sig från det teosofiska resonemanget. Jag tycker för övrigt att det är svårt att sätta sig in i teosofin.