Vägen till lycka

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 29 maj 2012 15:12

Marko skrev:Fredrik,
Jo jag är med på det du säger, och det är kul att läsa det du skriver.

Jag reducerar ner det till, "möjlig att uppleva"

Denna upplevelse går att nå, via olika vägar.
så idag tar jag nog buss 42 till lyckan : )

Fast, varför ta en omväg med att resa, då den upplevs på plats.
Tack!

Jo, jag håller med dig - mycket av trivseln i ens liv handlar nog om att se det vackra, sköna och underbara i det man står inför istället för att ständigt gå och leta efter det då man, dels antagligen inte riktigt vet vad man letar efter, dels antagligen inte har det lika bra när man just måste leta som när man bara åtnjuter det som är. Men det är väl en balansgång mellan att uppskatta livets små ting i vardagen och att sträva efter nya intressanta upplevelser och förverkliga vissa fantasier och drömmar . . . en slags "livskonst" som man delvis kanske kan träna upp (ungefär som att man kan träna andra förmågor), delvis har en "medfödd" benägenhet eller läggning för . . . för egen del känner jag att jag ibland måste arbeta med att hålla undan negativa tankar och faktiskt se på världen med kreativa, fascinerade och nyfikna ögon och ju mer jag klarar detta desto mindre energi måste jag lägga på det. Det är så att säga ”lätt att gå i fällan” att bli hemmablind och vänja sig vid allt som sker i ens vardag, alla platser man erfar och saker som sker och ta dessa så för givna att de slutligen blir ointressanta eller förlorar sin betydelse i termer av njutning eller glädje, vilket då gör det lättare och tydligare för ”de saker man ogillar” att tränga igenom som just tråkiga och ointressanta! Har man då lite otur fastnar man i denna mörka syn på livet och vardagen och uppskattar inte ens andra människors närvaro eller de saker som man faktiskt har.

I hemmabildheten ingår t.ex. (obs! exempel som gäller just för mig) att man ställer sig aningen likgiltig till följande fenomen:
- Att jag är något sånär frisk och slipper vissa plågor
- Att mitt intellekt är i behåll och att man kan minnas saker
- Alla kroppsdelar i behåll
- Kan röra mig obehindrat
- Fungerande talförmåga
- Ekonomisk och materiell ok
- Nära och kära som jag har omkring mig
- Ett roligt arbete
Etc . . . .

Trots allt detta och mycket till kan jag alltså hamna i stunder då jag tycker att något fattas mig och då gäller det att vara ”kapabel” att vända på det egna tänkandet och att försöka (iden mån det går) vrida sin uppmärksamhet mot just alla de saker som faktiskt är bra!

Jag ställer mig sällan (eller rättare sagt aldrig) frågan : ”Vad är meningen med livet?” eller ”Vad är livets mening?” etc, då jag till viss del upplever den frågan som både ”felställd” och väldigt luddig då både begreppen ”Liv” och ”Mening” kan uttolkas så olika beroende på kontext etc.

Det jag dock, ibland, frågar mig (mest filsofiskt, men även rent existentiellt) är: ”Vad gör livet värt att leva?”, ty den frågan är mer konkret för mig vad gäller dess betydelse samt att jag kan sätta den i relation till sin negation som då blir: ”Inget gör livet värt att leva”.

När jag ställer den frågan till mig själv, kommer jag på så mycket saker att jag inte ens vet hur jag ska sluta räkna upp dem . . . så om jag ska försöka acceptera frågeställningen om ”Meningen med livet” som en adekvat fråga, blir mitt svar det svar jag får fram när jag ställer mig frågan ”Vad gör livet värt att leva?”, och nu till sensmoralen (eller slutklämmen):

De svar jag kommer på när jag frågar mig den frågan (”Vad gör livet värt att leva?”) är just de fenomen som jag även kan koppla till: ”Det som gör mig lycklig!”

Hälsar Fredrik

PS. Och så en liten smårolig video från TED:

<iframe width="560" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/6JpqxHCDctw" frameborder="0"></iframe>

Sen är ju allt sådant som har med vårt känsloliv så olika för oss alla: Ta bara Eric Clapton, som uppenbarligen blir lycklig av att skapa en egen Ferrari för 32 miljoner kronor . . . men å andra sidan förlorade han sin son Conor år 1986 när denne var 3 år och föll ut genom ett fönster i en skyskrapa - en outhärdlig sorg som antagligen aldrig läker eller går ur . .  så i det sammanhanget kan väl det kännas ok att man försöker pigga upp sig själv med ett sådant projekt? Eller hur ska man se på det där med lycka?

http://www.expressen.se/motor/gitarrgud ... -miljoner/

http://www.google.se/search?sugexp=chro ... tAa6m5yiCg

http://didyouknowarchive.com/?p=995
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 30 maj 2012 07:40

förstår mig själv skrev:
Harald Davidsson skrev:vägen till lyckan går först rakt igenom den största olyckan,
först måste du bli Job

och den som orkar bära den största olyckan
kommer att få känna den

verkliga lyckan,

för först måste vi begravas i sorg och vanära

innan vi kan återuppstå i glans och fröjd


Har haft en SVÅR depression för ett år sedan och förstått vad DEPRESSION och dödsönskan är. LEDSEN OCH ÅNGEST att det kan bli så starkt att denna tortyr tvingar oss att dö, får oss att tänka på döden, får oss att fundera ut sätt att dö på, får oss att tänka på vad anhöriga skulle känna osv. Så det du skriver kan stämma. Stämmer enligt min väg till lyckan i alla fall det du skriver.


helheten ska vi aldrig glömma, och olyckan är motsatsen till lyckan, detta är ett axion, en kosmisk lag som ingen kan trampa ner, inte ens Hitler eller mussolini,

allt hänger ihop för lyckan skapas genom olyckan och olyckan skapas genom lyckan, när ska vi gräva ner vetenskpen som den stora vanföreställning den är, då den faktiskt  täljer ut ett litet objekt, ett isolat i kosmos och definierar detta och mäter denna lilla delen utan att någonsin säga att vårt universum är dynamiskt att det ena beror på det andra

Isac N kom upp ur din grav och vrid världen rätt igen,

okej, vetenskap och teknik, NASA osv,

men något så ovederhäftigt och ovenskapligt som den psykofarmakan som pressas ner i halsen på dessa olyckliga bröder som råkade gråta öppet så folk såg detta är inte lätt att finna

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 30 maj 2012 10:21

Harald,
Ditt axiom vill jag ifrågasätta.

lycka är motsats till olycka.

En olycklig människa kan känna sig lycklig.
Det som är olyckligt kan ge värderingar och tankar som ger lycka.

att lida innebär inte att man är olycklig som person.
ska vi isolera en händelse till meningslöshet, så är lycka och olycka skilda saker,
och kan då inte ha ett beroende till varandra, eftersom dom är åtskilda och meningslösa.

som du beskriver så finns det en koppling mellan olycka och lycka. De har del i varandra.
att lägga dom som två åtskilda objekt som plus och minus är ett abstrakt tänkande.
på något vis kommer alla krafter i universum, plus som minus att jämnas ut till ingenting,
och inte stöta ifrån varandra längre (+ och +) . Dom hör ihop på ett djupare plan och mening.

vi delar samma syn,
men axiomet fungerar inte.

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Inläggav förstår mig själv » 30 maj 2012 14:14

Marko skrev:Tänk vad det går framåt i vården,
När jag var ung, så fick vi inte använda datorer på sjukhuset,
och telefonerna skulle vara avstängda..

undrar hur vägen till lyckan ser ut,
är det en bergsstig eller en bred modern autobahn ?
Vilken buss ska man ta till lyckan ?

Jo allt gott bevaras i alla fall och nytt gott bevaras men mycket vansinne här och där sker ändå. Jättebra att de har en dator.

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Inläggav förstår mig själv » 30 maj 2012 14:35

Världen är vad vi föreställer oss för att må så bra som möjligt. Massa människor har massa olika ideer om mitt mående. VErkställer medicineringar, tvingar, poliser osv......
DET ÄR DU SJÄLV SOM DEFINERAR OCH KAN SVARA PÅ FRÅGAN... ALLT ANNAT ÄR IDIOTISKT.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 30 maj 2012 15:01

Personligen är vägen till lycka främst uppövande av mina förmågor att skapa något i ord, bild och ton - och generellt sett min altruistiska förmåga - att ge/ bistå utan krav på gengåva/ gentjänst. Inte ge som uppvisning för att bli applåderad och beundrad utan som ren glädje.

/Algotezza
Algotezza aka Algotezza

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Inläggav förstår mig själv » 30 maj 2012 17:08

Tror det är bra om vi börjar vara tydligare med känslorna när de kommer och vissa försöka till beskrivning. Innan man haft en känsla är denna känsla en vanföreställning.

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 30 maj 2012 17:18

förstår mig själv skrev:Tror det är bra om vi börjar vara tydligare med känslorna när de kommer och vissa försöka till beskrivning. Innan man haft en känsla är denna känsla en vanföreställning.


Varför är den det?

/Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 01 jun 2012 07:23

Marko skrev:Harald,
Ditt axiom vill jag ifrågasätta.

lycka är motsats till olycka.

En olycklig människa kan känna sig lycklig.
Det som är olyckligt kan ge värderingar och tankar som ger lycka.

att lida innebär inte att man är olycklig som person.
ska vi isolera en händelse till meningslöshet, så är lycka och olycka skilda saker,
och kan då inte ha ett beroende till varandra, eftersom dom är åtskilda och meningslösa.

som du beskriver så finns det en koppling mellan olycka och lycka. De har del i varandra.
att lägga dom som två åtskilda objekt som plus och minus är ett abstrakt tänkande.
på något vis kommer alla krafter i universum, plus som minus att jämnas ut till ingenting,
och inte stöta ifrån varandra längre (+ och +) . Dom hör ihop på ett djupare plan och mening.

vi delar samma syn,
men axiomet fungerar inte.



fatta Hegel dialektiken, fatta Marx dialektiken, men Isac Newton, han var rosenkorsare, alkemist, andlig djup tänkare plus att han var ett så kallat naturvetenskligt geni, att olycka är motsatsen till lyckan menas att dessa två fenomen lever ihop som två tvillingar genom den SPÄNNING, gravitation som håller dem samman så du inte ens kan få in ett litet rakblad mellan dom, och detta mina bröder är den egentliga helheten som faktiskt först i syntesen, i syntesen mellan lycka och olycka blir DEN NYA VÄRLDEN, DEN NYA MÄNNISKAN

fatta Hegel vad syntes var,

fatta Marx vad syntes var,

för proletartiates diktatur var egentligen en tillfällig anti-tes,

men den gjordes permanent som en värdelös pseudo-ordning som bara hitta nya förtryckare

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Inläggav förstår mig själv » 05 jun 2012 12:39

Förstå sig själv först som jag tjatar om hela tiden. Ger vägen till lycka. det går att göra på många sätt. Förstå att alla sinnen ska vara förenliga så förstår man bättre. Ni får här 2 övningar.
-Stå på ett ben. Se hur det fungerar. Vad ni förmår. Sedan tar ni bort synen dvs släcker så att det blir kolsvart(tex på en toa)... Så kan ni förstå er själv pyttelite bättre.
-Blunda och låt någon ge er tex en godis. Känn smaken... Sedan ta samma godis själv och känn smaken.
experimentera med er kropp mera. Er 3D gubbe måste förstå mer för att bli lycklig. Fler tips kommer i denna tråd.

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Inläggav förstår mig själv » 05 jun 2012 12:47

Min känsla som jag pratar om är EUFORI. Lycka är en grundkänsla som kan avnjutas när som helst om man är lycklig. Motsattsen till denna är olust är jag nästan säker på (inte helt för en gångs skull:))ska fundera mer på motsatser. GOTT/ÄCKLIGT tex göra det med de andra känslorna. Enligt spinozas modell. Tyvärr har en del av mina känslor försvunnit och jag har glömt hur de känns. Ska experimentera mer.
Ha det bra.

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Inläggav förstår mig själv » 05 jun 2012 12:51

Tänk på att det som känns i era kroppar är VERKLIGT. Absolut. Exakt. Försök förstå med era andra sinnen vad som sker när en känsla kommer då förstår ni tillslut det som är gemensamt för känslan(essensen). Och ni har fått ett nytt sinne. Våra lagar regler osv hindrar oss. Det förstör vår verklighetsuppfattning, sinnena ställs in efter lagar/regler/kultur osv inte efter naturlagarna. VIKTIGT...VIKTIGT.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 05 jun 2012 13:19

förstår mig själv skrev:Förstå sig själv först som jag tjatar om hela tiden. Ger vägen till lycka. det går att göra på många sätt. Förstå att alla sinnen ska vara förenliga så förstår man bättre. Ni får här 2 övningar.
-Stå på ett ben. Se hur det fungerar. Vad ni förmår. Sedan tar ni bort synen dvs släcker så att det blir kolsvart(tex på en toa)... Så kan ni förstå er själv pyttelite bättre.
-Blunda och låt någon ge er tex en godis. Känn smaken... Sedan ta samma godis själv och känn smaken.
experimentera med er kropp mera. Er 3D gubbe måste förstå mer för att bli lycklig. Fler tips kommer i denna tråd.


Gillar detta : ) 3D gubben i er behöver lycka.. japp.
En annan lycka är fysisk beröring. Det bästa som folk vet är berörning,
kitla lite på huden, ge lite masage, borsta håret på någon annan, klia dig själv på huden,
smek den med handflatan... Det frigör en massa kemikalier i huvudet. Man blir lycklig.

försök att fortsätt att vara arg eller irriterad, när du mu är det, och någon börjar ge dig lite masage,
eller kliar dig försiktigt på ryggen... iaf släpper all mina känslor då. Det har fascinerat mig vilken förändring som sker.

förstår mig själv
Inlägg: 3060
Blev medlem: 13 maj 2012 19:32

Inläggav förstår mig själv » 05 jun 2012 15:12

Marko skrev:
förstår mig själv skrev:Förstå sig själv först som jag tjatar om hela tiden. Ger vägen till lycka. det går att göra på många sätt. Förstå att alla sinnen ska vara förenliga så förstår man bättre. Ni får här 2 övningar.
-Stå på ett ben. Se hur det fungerar. Vad ni förmår. Sedan tar ni bort synen dvs släcker så att det blir kolsvart(tex på en toa)... Så kan ni förstå er själv pyttelite bättre.
-Blunda och låt någon ge er tex en godis. Känn smaken... Sedan ta samma godis själv och känn smaken.
experimentera med er kropp mera. Er 3D gubbe måste förstå mer för att bli lycklig. Fler tips kommer i denna tråd.


Gillar detta : ) 3D gubben i er behöver lycka.. japp.
En annan lycka är fysisk beröring. Det bästa som folk vet är berörning,
kitla lite på huden, ge lite masage, borsta håret på någon annan, klia dig själv på huden,
smek den med handflatan... Det frigör en massa kemikalier i huvudet. Man blir lycklig.

försök att fortsätt att vara arg eller irriterad, när du mu är det, och någon börjar ge dig lite masage,
eller kliar dig försiktigt på ryggen... iaf släpper all mina känslor då. Det har fascinerat mig vilken förändring som sker.


Bra inlägg.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster