CAUSTIX skrev:Kadmos skrev: FRÅGAN FÖR DAGEN: vilka belägg/vilka faktiska argument
anser du talar för att en historisk person
vid namn SOCRATES faktiskt levde
och verkade och efterlämnade
den sk maieutiken??
*Wallraff KADMOZ
Det som talar för att Sokrates funnits är att han var en riktig kändis i Athen och har omskrivits av flera, de kändaste är väl: Platon, xenofon, aristofanes och Aristoteles. Dessutom finns flera byster/statyer av honom och även annat arkeologiskt material. han är väl snarare en av de antika personer som det finns mycket stark evidens för att han funnits. Jag skulle dock säga att frågan om Sokrates verkligen existerat som en historisk person inte är filosofisk utan hör till historievetenskapen.
Det filosofiska intressanta är ju just de frågor som betäcknas som Sokratiska så som t.ex. maieutiken. Även den filosofiska utvecklingen i Platons dialoger är intressant just vad gäller utvecklingen och förändringen i de tankar som läggs fram. Mindre intressant är om det är idéer som härrör från Sokrates eller Platon, utan det är innehållet som är det viktiga.
Platon måste dock vara en av de smartaste filosoferna i historien just i det att han använder sig utav Sokrates i de flesta av sina dialoger. Om han får kritik (el värre) så kan han ju alltid hävda att han bara redogör för Sokrates filosofi och om han får beröm så kunde han ju glänsa i att det var hans egna idéer ( fast så kanske faktiskt inte var fallet).
men de flesta forskare är väl rätt överäns i att det är troligt att de tidigare dialogerna innehöll mer tankar som förmodligen var Sokrates eller mycket påverkade utav honom medans de senare mer är Platons egna filosofi som växer fram, idéläran mm.
filosofen Sokrates var en lika udda och välbekant figur som Euripides. Han var lika avhånad i komedierna, han var lika lärd och seriöst, men mer utåtriktad och rentav charmfull. Sokrates och Euripides var själsfränder och träffades ibland för filosofiaka diskutioner.
Sokrates blev genom sina frågor, sin logik och sina paradoxer en besvärande person. Men samtidigt växte skaran av unga anhängare som beundrade Sokrates suveräna sätt att smula sönder den äldre generationens autoriteter.
Sokrates sista lojala handling mot demokratin i Athen lade en tung skuldbörda på de män som missbrukat lagarna, men också på själva demokratin som statsform.
Sokrates död startade en debbat i Athen. I tal och pamfletter försvarades eller kritiserades dödsdomen, lagarna och demokratin. Det uppstod en ny litterär genre av debbatskrifter där Sokrates var huvudperson.
Hans lärjungarförfattade försvarstal och diskssioner som Sokrates aldrig hållit. De bästa av dem skrevs av Xenofon och Platon, och de har bevarats åt eftervärlden; men motsidans argument har inte överlevt. De fiktiva dialogerna blev den nya litterära formen för samhällsdebatt och etisk diskussion, ett slags dramatiserade avhandlingar.
Platon hade börjat som teaterförfattare, vilken inte förvånar, ty i hans sokratiska dialoger karaktäriseras personerna genom sin språk och sina uttalanden; det är stor litteratur likaväl som stor filosofi.
(ur grekernas värld)
Ja undrar vad har kadmos att säga, han måste ju försvara sin inlägg eller motargumentera som en sort motsidans argument.
Philosophiae.
Neologismus: creandis linguis.
Metaphysicorum:
Sciertiam primorum in humana cognitione principiorum.