Vad tänker du på?

Ventilera dina personliga funderingar om smått och stort.

Moderator: Moderatorgruppen

Anne
Inlägg: 6426
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Anne » 04 feb 2018 01:32

Esther skrev:
lynx skrev:Klart att det är skillnad om man skämtar på sin egen bekostnad, och använder den svarta humorn i eländet för att härda ut.
Vad tycker ni om det här då?
En tjej skulle träffa en kille. Hennes pojkvän var orolig för att de skulle ha sex och han sa att han inte skulle klara av det. Hon lovade och lovade att något sådant inte skulle ske. När hon kom hem efter mötet fick hon för sig att skämta lite med sin pojkvän så hon spelade lite skamsen och sa ungefär att det var en sak hon måste berätta och sa att de hade haft sex. Han blev upprörd och gick därifrån. Sen ville han inte prata med henne. Hon tyckte att han överreagerade. Det var ju bara ett skämt liksom :roll:
Roligt?


Som kvinna ser jag den typiskt försmådda förförerskan som inte kom till i första fallet och därmed provocerade. Tragiska människor.


Jag förstår inte riktigt hur du resonerar. Försmådd av vem? Förföriska? Inte kom till i första fallet? Vad pratar du om?

Hon var inte otrogen.

Som jag tolkar det uppfattade hon hela tanken att hon skulle vara det absurd. Tror inte alls att hon ville provocera, men jag tycker ju att det var jäkligt dumdristigt att skämta så. Hade hon verkligen trott att han skulle utbrista "Du skämtar?!" och att hon leende skulle svara "Det är klart jag gör, älskling", han skulle slå sig för pannan, pusta ut och så skulle de skrattande krama varann och all misstänksamhet vore bortblåst. Nu krävs ( om han nu ens vill fortsätta) istället ett stort arbete att återetablera den tillit som fanns.
Jag skulle inte göra så, men visst finns det en liten möjlighet att det fixar sig och att de kommer närmre varann.

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Esther » 04 feb 2018 09:11

lynx skrev:
Esther skrev:
lynx skrev:Klart att det är skillnad om man skämtar på sin egen bekostnad, och använder den svarta humorn i eländet för att härda ut.
Vad tycker ni om det här då?
En tjej skulle träffa en kille. Hennes pojkvän var orolig för att de skulle ha sex och han sa att han inte skulle klara av det. Hon lovade och lovade att något sådant inte skulle ske. När hon kom hem efter mötet fick hon för sig att skämta lite med sin pojkvän så hon spelade lite skamsen och sa ungefär att det var en sak hon måste berätta och sa att de hade haft sex. Han blev upprörd och gick därifrån. Sen ville han inte prata med henne. Hon tyckte att han överreagerade. Det var ju bara ett skämt liksom :roll:
Roligt?


Som kvinna ser jag den typiskt försmådda förförerskan som inte kom till i första fallet och därmed provocerade. Tragiska människor.


Jag förstår inte riktigt hur du resonerar. Försmådd av vem? Förföriska? Inte kom till i första fallet? Vad pratar du om?

Hon var inte otrogen.

Som jag tolkar det uppfattade hon hela tanken att hon skulle vara det absurd. Tror inte alls att hon ville provocera, men jag tycker ju att det var jäkligt dumdristigt att skämta så. Hade hon verkligen trott att han skulle utbrista "Du skämtar?!" och att hon leende skulle svara "Det är klart jag gör, älskling", han skulle slå sig för pannan, pusta ut och så skulle de skrattande krama varann och all misstänksamhet vore bortblåst. Nu krävs ( om han nu ens vill fortsätta) istället ett stort arbete att återetablera den tillit som fanns.
Jag skulle inte göra så, men visst finns det en liten möjlighet att det fixar sig och att de kommer närmre varann.


För mig är hela tanken förvänd. OM man älskar varandra finns tillit och ärlighet. Inte en lek med varandras känslor (som hon visade) eller osäkerheten (som han visade) - hade hon haft hans fulla kärlek hade han i sitt hjärta vetat att hon kunde gå vart hon ville med vem hon ville och inget skulle hända. Hon å sin sida skulle aldrig ens komma på tanken att skämta eller säga det hon sa. Ofta när kvinnor gör detta beror på det på att de vet att de inte har hans kärlek och då vill de framkalla svartsjuka för att åtminstone känna sig begärda eller få något slags bevis på att han ändå bryr sig. En verkligt svartsjuk man är ofta en person som inte har äkta djupa känslor för motparten och förmodligen själv är otrogen.
Det liksom ligger i sakens natur.
INGET av det som du beskrev i den historien tyder på någon kärlek från någon part till den andre.

Kvinnor vill ofta ha män de inte kan få, och ser till att få dem med medel som ändå alltid kommer att utmynna i att ingen blir lycklig. Det finns också tvärtom. Verklig kärlek från båda håll till den andra ser HELT annorlunda ut. Den är baserad på en djup och sann vetskap om den andres helt oåterkalleliga och oreserverade kärlek där båda därmed känner sig fria i förhållande till den andre - inte att missbruka tilliten. Detta är i våra samhällen mycket ovanligt eftersom detta kräver personer som förmår detta och att dessa personer finner varandra och passar samman. De andra får det de vill ha och letar efter - där kaka söker maka i från grunden oseriösa förhållanden som man ingår för att man inte begriper bättre och inte kan hålla sig.
Där kvinnan förför och mannen likadant. Att förföra är att se till att manipulera fram sin egen vilja med den andre utan att det finns verklig kärlek bakom.
Förstår du nu mina korta ord?
Veritas vos liberabit

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Esther » 04 feb 2018 10:00

Esther skrev:
lynx skrev:
Esther skrev:
Som kvinna ser jag den typiskt försmådda förförerskan som inte kom till i första fallet och därmed provocerade. Tragiska människor.


Jag förstår inte riktigt hur du resonerar. Försmådd av vem? Förföriska? Inte kom till i första fallet? Vad pratar du om?

Hon var inte otrogen.

Som jag tolkar det uppfattade hon hela tanken att hon skulle vara det absurd. Tror inte alls att hon ville provocera, men jag tycker ju att det var jäkligt dumdristigt att skämta så. Hade hon verkligen trott att han skulle utbrista "Du skämtar?!" och att hon leende skulle svara "Det är klart jag gör, älskling", han skulle slå sig för pannan, pusta ut och så skulle de skrattande krama varann och all misstänksamhet vore bortblåst. Nu krävs ( om han nu ens vill fortsätta) istället ett stort arbete att återetablera den tillit som fanns.
Jag skulle inte göra så, men visst finns det en liten möjlighet att det fixar sig och att de kommer närmre varann.


För mig är hela tanken förvänd. OM man älskar varandra finns tillit och ärlighet. Inte en lek med varandras känslor (som hon visade) eller osäkerheten (som han visade) - hade hon haft hans fulla kärlek hade han i sitt hjärta vetat att hon kunde gå vart hon ville med vem hon ville och inget skulle hända. Hon å sin sida skulle aldrig ens komma på tanken att skämta eller säga det hon sa. Ofta när kvinnor gör detta beror på det på att de vet att de inte har hans kärlek och då vill de framkalla svartsjuka för att åtminstone känna sig begärda eller få något slags bevis på att han ändå bryr sig. En verkligt svartsjuk man är ofta en person som inte har äkta djupa känslor för motparten och förmodligen själv är otrogen.
Det liksom ligger i sakens natur.
INGET av det som du beskrev i den historien tyder på någon kärlek från någon part till den andre.

Kvinnor vill ofta ha män de inte kan få, och ser till att få dem med medel som ändå alltid kommer att utmynna i att ingen blir lycklig. Det finns också tvärtom. Verklig kärlek från båda håll till den andra ser HELT annorlunda ut. Den är baserad på en djup och sann vetskap om den andres helt oåterkalleliga och oreserverade kärlek där båda därmed känner sig fria i förhållande till den andre - inte att missbruka tilliten. Detta är i våra samhällen mycket ovanligt eftersom detta kräver personer som förmår detta och att dessa personer finner varandra och passar samman. De andra får det de vill ha och letar efter - där kaka söker maka i från grunden oseriösa förhållanden som man ingår för att man inte begriper bättre och inte kan hålla sig.
Där kvinnan förför och mannen likadant. Att förföra är att se till att manipulera fram sin egen vilja med den andre utan att det finns verklig kärlek bakom.
Förstår du nu mina korta ord?



Kanske måste lägga till - svartsjukans natur är sådan att de som lider av den vill äga och kontrollera motparten. Detta beroende på att de ofta inte förmår älska (egentligen), kvinnor som män. Dessa personer är ofta då också otrogna eftersom de söker ständig bekräftelse i brist på förmågan att älska. Våra samhällen idag är fyllda till bredden av denna sortens människor. De ser inget konstigt eller onaturligt i detta att konsumera andra, konsumera tankar, känslor, tid eller något av andra människor eftersom de är bara är objekt för dem och deras behov.

För sådana människor är det viktigt att visa "omtanke" om haven, djuren - naturen och annat --- samtidigt som de har en fullständig och total oförmåga att älska sina nära och kära och därmed gör dessa kvinnor ofta abort för att döda barnet de bär på innebär inget annat än att kunna förverkliga sig själv - männen är likadana. De som är annorlunda - lever annorlunda... men det finns inte många av dem som verkligen i allt lever fullt ut så. Det blir ett mycket ensamt liv när och om man valt detta och i sanningen lever så.
Veritas vos liberabit

Anne
Inlägg: 6426
Blev medlem: 18 maj 2012 12:30

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Anne » 05 feb 2018 04:46

Ja, jag förstår hur du tänker.

klorofyll
Inlägg: 9309
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad tänker du på?

Inläggav klorofyll » 05 feb 2018 13:48

Esther skrev:De som är annorlunda - lever annorlunda... men det finns inte många av dem som verkligen i allt lever fullt ut så. Det blir ett mycket ensamt liv när och om man valt detta och i sanningen lever så.

Jag lever så... Det behöver inte vara ensamt måste jag säga, Dostojevskijs korta förord till Bratja Karamazovy berör just detta...

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Algotezza » 05 feb 2018 14:46

Det som är annorlunda med en person behöver inte synas utanpå via ord och handling, levnadssätt. Å andra sidan visar det sig ibland, när man berättar om andra om det man tror är annorlunda hos en själv, och verkligen öppnar sig för andra, att då kan många känna igen sig.

"Det som är botten i mig är också botten i dig."
Algotezza aka Algotezza

klorofyll
Inlägg: 9309
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad tänker du på?

Inläggav klorofyll » 05 feb 2018 16:27

Algotezza skrev:Det som är annorlunda med en person behöver inte synas utanpå via ord och handling, levnadssätt. Å andra sidan visar det sig ibland, när man berättar om andra om det man tror är annorlunda hos en själv, och verkligen öppnar sig för andra, att då kan många känna igen sig.

"Det som är botten i mig är också botten i dig."

Jag tror att det handlar mer om intresse och vad man bryr sig om. Visst, det kan ibland vara bra att dela med sig, men många gånger är ju folk väldigt ointresserade.

klorofyll
Inlägg: 9309
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad tänker du på?

Inläggav klorofyll » 05 feb 2018 17:47

Algotezza skrev:"Det som är botten i mig är också botten i dig."

Mycket handlar tyvärr om fasad, om jag visar självförtroende (egentligen, spelar en roll) så blir jag bemött på ett sätt, om jag är mig själv (tänkande och försiktig) så blir jag ofta ifrågasatt, det spelar ingen roll hur trevlig jag är, den här rollen är ju inte jag, det är en dräkt som skyddar bra. Man tappar bort sig själv väldigt mycket i det där... Man måste veta vem man är, annars är det kört.

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Esther » 05 feb 2018 18:16

klorofyll skrev:
Esther skrev:De som är annorlunda - lever annorlunda... men det finns inte många av dem som verkligen i allt lever fullt ut så. Det blir ett mycket ensamt liv när och om man valt detta och i sanningen lever så.

Jag lever så... Det behöver inte vara ensamt måste jag säga, Dostojevskijs korta förord till Bratja Karamazovy berör just detta...



letade --- och fann detta (är det det du syftade på?):
... särlingen "inte alltid" lever i avskildhet och enskildhet (ska vara tvärtom här :)) - det kan tvärtom vara så att just han stundom kan bära inom sig en kärna av helheten, medan andra av hans samtida av någon anledning för en tid tyckts bort från den genom något plötsligt vinddrag...


:)
Veritas vos liberabit

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Esther » 05 feb 2018 18:18

Algotezza skrev:Det som är annorlunda med en person behöver inte synas utanpå via ord och handling, levnadssätt. Å andra sidan visar det sig ibland, när man berättar om andra om det man tror är annorlunda hos en själv, och verkligen öppnar sig för andra, att då kan många känna igen sig.

"Det som är botten i mig är också botten i dig."



Absolut är det så att det oftare finns mer som förenar människor än det som skiljer oss åt - (menar inte här vad vi tror oss veta eller lärt oss där vi ska likriktas i tanken).
Veritas vos liberabit

klorofyll
Inlägg: 9309
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Re: Vad tänker du på?

Inläggav klorofyll » 05 feb 2018 19:00

Esther skrev:
klorofyll skrev:
Esther skrev:De som är annorlunda - lever annorlunda... men det finns inte många av dem som verkligen i allt lever fullt ut så. Det blir ett mycket ensamt liv när och om man valt detta och i sanningen lever så.

Jag lever så... Det behöver inte vara ensamt måste jag säga, Dostojevskijs korta förord till Bratja Karamazovy berör just detta...



letade --- och fann detta (är det det du syftade på?):
... särlingen "inte alltid" lever i avskildhet och enskildhet (ska vara tvärtom här :)) - det kan tvärtom vara så att just han stundom kan bära inom sig en kärna av helheten, medan andra av hans samtida av någon anledning för en tid tyckts bort från den genom något plötsligt vinddrag...


:)

Det är det enda bra förord jag läst... "Hatar" folk som ska läsa långa missledande förord och vad rescensenter tycker om handlingen på baksidan.. Sådana människor är inte ute efter en bra läsupplevelse, de vill bara plocka russinen ur kakan, men vad får dom? Ja man ska börja läsa första kapitlet. Men det finns ju undantag som sagt.

Vad jag menar är att det fanns ett syfte bakom början och slutet.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Pilatus » 05 feb 2018 21:47

Esther skrev:letade --- och fann detta (är det det du syftade på?):
... särlingen "inte alltid" lever i avskildhet och enskildhet (ska vara tvärtom här :)) - det kan tvärtom vara så att just han stundom kan bära inom sig en kärna av helheten, medan andra av hans samtida av någon anledning för en tid tyckts bort från den genom något plötsligt vinddrag...

Det såg märkligt ut, skall vara:

av någon anledning för en tid ryckts bort från den genom något plötsligt vinddrag
Moderator

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Esther » 05 feb 2018 22:27

Pilatus skrev:
Esther skrev:letade --- och fann detta (är det det du syftade på?):
... särlingen "inte alltid" lever i avskildhet och enskildhet (ska vara tvärtom här :)) - det kan tvärtom vara så att just han stundom kan bära inom sig en kärna av helheten, medan andra av hans samtida av någon anledning för en tid tyckts bort från den genom något plötsligt vinddrag...

Det såg märkligt ut, skall vara:

av någon anledning för en tid ryckts bort från den genom något plötsligt vinddrag



Oj... en ryckfleskisse... :)
Veritas vos liberabit

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9357
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Anders » 06 feb 2018 23:26

Har det funnits något fungerande samhälle eller någon kommunitet där fri sex verkligen har fungerat? När jag tänker på gyllene regeln, som diskuterades annorstädes här, tänker jag nästan alltid spontant på sex.

Tänk om man kunde förgylla tunnelbanefärdena med en massa kul sex med de som råkade kliva in i vagnen? Ibland känner jag så. Men även om man kopplar bort den rent blygselmässiga biten i det hela så blir det lite svårt. Agda 80 skulle ju inte få lika mycket och skulle känna sig gammal, och alla blir ju inte attraherade av alla, så lite problem med lagindelningen skulle det bli. Men det är egentligen, då jag tänker efter, väldigt få människor, med fungerande andedräkt, som jag inte skulle vilja kyssa. Alla kunde i alla fall klappa varandra på kinden. Då rör vi oss lite bort från det rent sexuella men inte så långt. Jag gillar att se på människorna omkring mig som sexuella varelser.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vad tänker du på?

Inläggav Pilatus » 07 feb 2018 01:04

Anders skrev:Har det funnits något fungerande samhälle eller någon kommunitet där fri sex verkligen har fungerat? När jag tänker på gyllene regeln, som diskuterades annorstädes här, tänker jag nästan alltid spontant på sex.

Om vi håller oss till moderna samhällen. Jag tror att naturister har ett ledigare sätt att se människokroppen och kanske även på sexualitet. Frågan kan snabbt bli problematisk då fri sex kräver ett gemensamt ansvar för de barn som avlas. I teorin kan det säkert fungera, men man skall säkert börja med den litet enklare formen, kollektivet. Gemenskap har många fördelar och om dess medlemmar klarar att ta ansvar för en del av de gemensamma sysslorna så kan det möjligen fungera.

Flower Power-perioden bildade en del små kollektiv, men jag tror de blev instabila rätt kvickt. Det har funnits politiska kollektiv, (Torbjörn Säfve, Rebellerna i Sverige) men det höll inte. George Woodcock skrev om Anarkismen och dess försök. Där finns en del att hämta och en del goda (intressanta) exempel från den fredliga anarkismen.
Moderator


Återgå till "Tankar och känslor"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster