Misstänksamheten mot Metafysik

Moderator: Moderatorgruppen

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Esther » 10 feb 2018 13:06

Esther skrev:
xion skrev:För att återknyta till rubrikens ämne.
Den som tror på en Gud enligt de abrahamitiska religionerna, har, som jag ser det, inga möjligheter att få en hållbar bild av vår verklighet. Därmed inte heller metafysiken. Visst man kan säga som "Esther": "Läs på!". Men tänk om det som står där i böckerna inte stämmer? Historien borde ha lärt oss att vi alltid har haft fel och att därför vara ödmjuk inför ifrågasättande av etablerade "sanningar".
"Sann berättigad tro"
Hur vet man att den är sann? Man måste kunna bevisa genom experiment att om jag gör si, så blir det så. Varje gång vi gör detta experiment med samma resultat så ökar sannolikheten att få förväntat resultat. Men den blir aldrig helt säker. Något kan störa förloppet. Berättigad tro är fortfarande tro och inte sanning.
"Läser man på" så får man kunskap om vad som står skrivet, inget annat. Det visa sig vara möjligt att se verkligheten på ett annat sätt.



:) - ja låt oss ta det där du är och på det sätt du tänker.
Du säger att vi inte kan veta om religionerna är sanna. De tre abrahamitiska - som tror på EN Gud (underförstått). Men du menar att det som du faktiskt KAN veta är experiment som man gör om och om igen och det händer alltid samma sak - då vet vi.
Med vad tolkar vi det vi ser, hur kan vi sedan uttrycka det vi ser, vad behöver vi för att detta som vi ser och gör om och om igen med samma resultat ska kunna förklaras? Ord - inte sant?
Människan är en varelse som använder ord för att förklara det hon tror sig veta om det YTTRE OM HENNE själv. Det som OMGER henne och där hon då så att säga "befinner sig i". Människan har nämligen känslan att BEFINNA SIG I något när hon är där hon är i sin existens- inte sant?
Denna yttre kontext som Pilatus och jag berört (samt andra) kallas ofta också i sitt mest grundläggande "utförande" för Tid/rum - en yttre form av hur vi är i den existensen UTANFÖR OSS SJÄLVA.
Inne i oss själva - det vi då ställer upp som motpol mot det yttre - behöver vi varken känna tid eller rum... det liksom bara är. Vi är liksom bara där i det inre.
Så --- om nu vetenskap = det som förklarar det YTTRE KRING MÄNNISKAN samt även delvis hennes yttre organ (kroppen) samt en del kring hennes inre mentala "rörelser" = psykologin --- är en "bevisad = okulärt (för något annat finns inte att verifier att det vi testar alltid blir som det ska bli) - så måste vetskapen om vårt eget inre = jaget (i detta kärnan som är självet) finnas för det är MED DET som vi upplever det yttre och kan även säga att det ÄR just ett yttre för att vi har vetskapen om vårt eget inre (djur har inte det för då skulle de ha språk där de kallar sig jag och de skulle göra vetenskap - vilket de bevisligen inte gör).
Frågan här - ställd av mannen med teorin - är hur --- detta kan fungera och se ut och visas = att vi har ett inre (jaget/medvetandet) som möjliggör det yttre :)... och inte det nära yttre - utan det makro yttre som finns runt oss = sk universum.
Allt klart så långt?
Så uppfattade jag hans grundfråga... att jag har klart för mig hur svaret ser ut - är något som du inte vet eller kan veta eller förstå ens när eller om jag skulle förklara --- därför att det slags vetande kommer ur att man har erfarenheten av det.
Vetande är just där erfarenheten konvergerar med orden om detta.

Religionen då --- de pekar på EN GUD. Kosmos istället för kaos, enheten i mångfalden, helheten. Religionerna säger HUR man når detta. Eller så säger de inte det... utan pekar åt fel håll. Det gäller att ha tungan rätt i munnen här :) --- och detta är ett evigt stridande bland de som istället för att göra det - vill bevisa andras felaktighet. Slöseri med tid och kontrollbehov --- vilket är en tragik.



Haha... jag sa denna tråd men refererade till den tråd där frågan handlar om "Vad är medvetandes referent" - eftersom dessa två trådar för mig hör samman... i både sak och intention (delvis).
Veritas vos liberabit

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Esther » 10 feb 2018 13:17

Esther skrev:
Esther skrev:
xion skrev:För att återknyta till rubrikens ämne.
Den som tror på en Gud enligt de abrahamitiska religionerna, har, som jag ser det, inga möjligheter att få en hållbar bild av vår verklighet. Därmed inte heller metafysiken. Visst man kan säga som "Esther": "Läs på!". Men tänk om det som står där i böckerna inte stämmer? Historien borde ha lärt oss att vi alltid har haft fel och att därför vara ödmjuk inför ifrågasättande av etablerade "sanningar".
"Sann berättigad tro"
Hur vet man att den är sann? Man måste kunna bevisa genom experiment att om jag gör si, så blir det så. Varje gång vi gör detta experiment med samma resultat så ökar sannolikheten att få förväntat resultat. Men den blir aldrig helt säker. Något kan störa förloppet. Berättigad tro är fortfarande tro och inte sanning.
"Läser man på" så får man kunskap om vad som står skrivet, inget annat. Det visa sig vara möjligt att se verkligheten på ett annat sätt.



:) - ja låt oss ta det där du är och på det sätt du tänker.
Du säger att vi inte kan veta om religionerna är sanna. De tre abrahamitiska - som tror på EN Gud (underförstått). Men du menar att det som du faktiskt KAN veta är experiment som man gör om och om igen och det händer alltid samma sak - då vet vi.
Med vad tolkar vi det vi ser, hur kan vi sedan uttrycka det vi ser, vad behöver vi för att detta som vi ser och gör om och om igen med samma resultat ska kunna förklaras? Ord - inte sant?
Människan är en varelse som använder ord för att förklara det hon tror sig veta om det YTTRE OM HENNE själv. Det som OMGER henne och där hon då så att säga "befinner sig i". Människan har nämligen känslan att BEFINNA SIG I något när hon är där hon är i sin existens- inte sant?
Denna yttre kontext som Pilatus och jag berört (samt andra) kallas ofta också i sitt mest grundläggande "utförande" för Tid/rum - en yttre form av hur vi är i den existensen UTANFÖR OSS SJÄLVA.
Inne i oss själva - det vi då ställer upp som motpol mot det yttre - behöver vi varken känna tid eller rum... det liksom bara är. Vi är liksom bara där i det inre.
Så --- om nu vetenskap = det som förklarar det YTTRE KRING MÄNNISKAN samt även delvis hennes yttre organ (kroppen) samt en del kring hennes inre mentala "rörelser" = psykologin --- är en "bevisad = okulärt (för något annat finns inte att verifier att det vi testar alltid blir som det ska bli) - så måste vetskapen om vårt eget inre = jaget (i detta kärnan som är självet) finnas för det är MED DET som vi upplever det yttre och kan även säga att det ÄR just ett yttre för att vi har vetskapen om vårt eget inre (djur har inte det för då skulle de ha språk där de kallar sig jag och de skulle göra vetenskap - vilket de bevisligen inte gör).
Frågan här - ställd av mannen med teorin - är hur --- detta kan fungera och se ut och visas = att vi har ett inre (jaget/medvetandet) som möjliggör det yttre :)... och inte det nära yttre - utan det makro yttre som finns runt oss = sk universum.
Allt klart så långt?
Så uppfattade jag hans grundfråga... att jag har klart för mig hur svaret ser ut - är något som du inte vet eller kan veta eller förstå ens när eller om jag skulle förklara --- därför att det slags vetande kommer ur att man har erfarenheten av det.
Vetande är just där erfarenheten konvergerar med orden om detta.

Religionen då --- de pekar på EN GUD. Kosmos istället för kaos, enheten i mångfalden, helheten. Religionerna säger HUR man når detta. Eller så säger de inte det... utan pekar åt fel håll. Det gäller att ha tungan rätt i munnen här :) --- och detta är ett evigt stridande bland de som istället för att göra det - vill bevisa andras felaktighet. Slöseri med tid och kontrollbehov --- vilket är en tragik.



Haha... jag sa denna tråd men refererade till den tråd där frågan handlar om "Vad är medvetandes referent" - eftersom dessa två trådar för mig hör samman... i både sak och intention (delvis).



Öppen korrigering med grundtext kvar - skrev:--- detta kan fungera och se ut och visas = att vi har ett inre (jaget/medvetandet) som möjliggör det yttre :). - men det var snabbt och mycket slarvigt --- skulle ha stått: som möjliggör en (sann/rimlig/bevisad) FÖRKLARING av det yttre ...
Veritas vos liberabit

xion
Inlägg: 4180
Blev medlem: 22 mar 2016 08:09

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav xion » 10 feb 2018 13:41

Esther skrev:
xion skrev:För att återknyta till rubrikens ämne.
Den som tror på en Gud enligt de abrahamitiska religionerna, har, som jag ser det, inga möjligheter att få en hållbar bild av vår verklighet. Därmed inte heller metafysiken. Visst man kan säga som "Esther": "Läs på!". Men tänk om det som står där i böckerna inte stämmer? Historien borde ha lärt oss att vi alltid har haft fel och att därför vara ödmjuk inför ifrågasättande av etablerade "sanningar".
"Sann berättigad tro"
Hur vet man att den är sann? Man måste kunna bevisa genom experiment att om jag gör si, så blir det så. Varje gång vi gör detta experiment med samma resultat så ökar sannolikheten att få förväntat resultat. Men den blir aldrig helt säker. Något kan störa förloppet. Berättigad tro är fortfarande tro och inte sanning.
"Läser man på" så får man kunskap om vad som står skrivet, inget annat. Det visa sig vara möjligt att se verkligheten på ett annat sätt.



:) - ja låt oss ta det där du är och på det sätt du tänker.
Du säger att vi inte kan veta om religionerna är sanna. De tre abrahamitiska - som tror på EN Gud (underförstått). Men du menar att det som du faktiskt KAN veta är experiment som man gör om och om igen och det händer alltid samma sak - då vet vi.
Med vad tolkar vi det vi ser, hur kan vi sedan uttrycka det vi ser, vad behöver vi för att detta som vi ser och gör om och om igen med samma resultat ska kunna förklaras? Ord - inte sant?
Människan är en varelse som använder ord för att förklara det hon tror sig veta om det YTTRE OM HENNE själv. Det som OMGER henne och där hon då så att säga "befinner sig i". Människan har nämligen känslan att BEFINNA SIG I något när hon är där hon är i sin existens- inte sant?
Denna yttre kontext som Pilatus och jag berört (samt andra) kallas ofta också i sitt mest grundläggande "utförande" för Tid/rum - en yttre form av hur vi är i den existensen UTANFÖR OSS SJÄLVA.
Inne i oss själva - det vi då ställer upp som motpol mot det yttre - behöver vi varken känna tid eller rum... det liksom bara är. Vi är liksom bara där i det inre.
Så --- om nu vetenskap = det som förklarar det YTTRE KRING MÄNNISKAN samt även delvis hennes yttre organ (kroppen) samt en del kring hennes inre mentala "rörelser" = psykologin --- är en "bevisad = okulärt (för något annat finns inte att verifier att det vi testar alltid blir som det ska bli) - så måste vetskapen om vårt eget inre = jaget (i detta kärnan som är självet) finnas för det är MED DET som vi upplever det yttre och kan även säga att det ÄR just ett yttre för att vi har vetskapen om vårt eget inre (djur har inte det för då skulle de ha språk där de kallar sig jag och de skulle göra vetenskap - vilket de bevisligen inte gör).
Frågan här - ställd av mannen med teorin - är hur --- detta kan fungera och se ut och visas = att vi har ett inre (jaget/medvetandet) som möjliggör det yttre :)... och inte det nära yttre - utan det makro yttre som finns runt oss = sk universum.
Allt klart så långt?
Så uppfattade jag hans grundfråga... att jag har klart för mig hur svaret ser ut - är något som du inte vet eller kan veta eller förstå ens när eller om jag skulle förklara --- därför att det slags vetande kommer ur att man har erfarenheten av det.
Vetande är just där erfarenheten konvergerar med orden om detta.

Religionen då --- de pekar på EN GUD. Kosmos istället för kaos, enheten i mångfalden, helheten. Religionerna säger HUR man når detta. Eller så säger de inte det... utan pekar åt fel håll. Det gäller att ha tungan rätt i munnen här :) --- och detta är ett evigt stridande bland de som istället för att göra det - vill bevisa andras felaktighet. Slöseri med tid och kontrollbehov --- vilket är en tragik.

Till skillnad från dig vill jag hålla mig till sak och fatta mig kort.
Jag ställer frågan på sin spets.
Är Gud fysik eller metafysik?
Är Himmelriket och muslimernas Paradis fysik eller metafysik?

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Esther » 10 feb 2018 13:53

xion skrev:
Esther skrev:
xion skrev:För att återknyta till rubrikens ämne.
Den som tror på en Gud enligt de abrahamitiska religionerna, har, som jag ser det, inga möjligheter att få en hållbar bild av vår verklighet. Därmed inte heller metafysiken. Visst man kan säga som "Esther": "Läs på!". Men tänk om det som står där i böckerna inte stämmer? Historien borde ha lärt oss att vi alltid har haft fel och att därför vara ödmjuk inför ifrågasättande av etablerade "sanningar".
"Sann berättigad tro"
Hur vet man att den är sann? Man måste kunna bevisa genom experiment att om jag gör si, så blir det så. Varje gång vi gör detta experiment med samma resultat så ökar sannolikheten att få förväntat resultat. Men den blir aldrig helt säker. Något kan störa förloppet. Berättigad tro är fortfarande tro och inte sanning.
"Läser man på" så får man kunskap om vad som står skrivet, inget annat. Det visa sig vara möjligt att se verkligheten på ett annat sätt.



:) - ja låt oss ta det där du är och på det sätt du tänker.
Du säger att vi inte kan veta om religionerna är sanna. De tre abrahamitiska - som tror på EN Gud (underförstått). Men du menar att det som du faktiskt KAN veta är experiment som man gör om och om igen och det händer alltid samma sak - då vet vi.
Med vad tolkar vi det vi ser, hur kan vi sedan uttrycka det vi ser, vad behöver vi för att detta som vi ser och gör om och om igen med samma resultat ska kunna förklaras? Ord - inte sant?
Människan är en varelse som använder ord för att förklara det hon tror sig veta om det YTTRE OM HENNE själv. Det som OMGER henne och där hon då så att säga "befinner sig i". Människan har nämligen känslan att BEFINNA SIG I något när hon är där hon är i sin existens- inte sant?
Denna yttre kontext som Pilatus och jag berört (samt andra) kallas ofta också i sitt mest grundläggande "utförande" för Tid/rum - en yttre form av hur vi är i den existensen UTANFÖR OSS SJÄLVA.
Inne i oss själva - det vi då ställer upp som motpol mot det yttre - behöver vi varken känna tid eller rum... det liksom bara är. Vi är liksom bara där i det inre.
Så --- om nu vetenskap = det som förklarar det YTTRE KRING MÄNNISKAN samt även delvis hennes yttre organ (kroppen) samt en del kring hennes inre mentala "rörelser" = psykologin --- är en "bevisad = okulärt (för något annat finns inte att verifier att det vi testar alltid blir som det ska bli) - så måste vetskapen om vårt eget inre = jaget (i detta kärnan som är självet) finnas för det är MED DET som vi upplever det yttre och kan även säga att det ÄR just ett yttre för att vi har vetskapen om vårt eget inre (djur har inte det för då skulle de ha språk där de kallar sig jag och de skulle göra vetenskap - vilket de bevisligen inte gör).
Frågan här - ställd av mannen med teorin - är hur --- detta kan fungera och se ut och visas = att vi har ett inre (jaget/medvetandet) som möjliggör det yttre :)... och inte det nära yttre - utan det makro yttre som finns runt oss = sk universum.
Allt klart så långt?
Så uppfattade jag hans grundfråga... att jag har klart för mig hur svaret ser ut - är något som du inte vet eller kan veta eller förstå ens när eller om jag skulle förklara --- därför att det slags vetande kommer ur att man har erfarenheten av det.
Vetande är just där erfarenheten konvergerar med orden om detta.

Religionen då --- de pekar på EN GUD. Kosmos istället för kaos, enheten i mångfalden, helheten. Religionerna säger HUR man når detta. Eller så säger de inte det... utan pekar åt fel håll. Det gäller att ha tungan rätt i munnen här :) --- och detta är ett evigt stridande bland de som istället för att göra det - vill bevisa andras felaktighet. Slöseri med tid och kontrollbehov --- vilket är en tragik.

Till skillnad från dig vill jag hålla mig till sak och fatta mig kort.
Jag ställer frågan på sin spets.
Är Gud fysik eller metafysik?
Är Himmelriket och muslimernas Paradis fysik eller metafysik?


Ska jag förstå din inledning ovan - att du helt enkelt inte förstår det jag säger?
Eftersom allt det jag sa i denna text som är en förkortning av minst ett hundratal böcker om ämnet - är just en sammanfattning.
För den som varken förstår detta eller kan begripa det kan det ju vara långt.
Svara först på detta så att kan situerat mitt svar till dig - för annars svarar jag något du OMÖJLIGT begriper - igen.
Veritas vos liberabit

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Esther » 10 feb 2018 13:55

Esther skrev:
xion skrev:
Esther skrev:

:) - ja låt oss ta det där du är och på det sätt du tänker.
Du säger att vi inte kan veta om religionerna är sanna. De tre abrahamitiska - som tror på EN Gud (underförstått). Men du menar att det som du faktiskt KAN veta är experiment som man gör om och om igen och det händer alltid samma sak - då vet vi.
Med vad tolkar vi det vi ser, hur kan vi sedan uttrycka det vi ser, vad behöver vi för att detta som vi ser och gör om och om igen med samma resultat ska kunna förklaras? Ord - inte sant?
Människan är en varelse som använder ord för att förklara det hon tror sig veta om det YTTRE OM HENNE själv. Det som OMGER henne och där hon då så att säga "befinner sig i". Människan har nämligen känslan att BEFINNA SIG I något när hon är där hon är i sin existens- inte sant?
Denna yttre kontext som Pilatus och jag berört (samt andra) kallas ofta också i sitt mest grundläggande "utförande" för Tid/rum - en yttre form av hur vi är i den existensen UTANFÖR OSS SJÄLVA.
Inne i oss själva - det vi då ställer upp som motpol mot det yttre - behöver vi varken känna tid eller rum... det liksom bara är. Vi är liksom bara där i det inre.
Så --- om nu vetenskap = det som förklarar det YTTRE KRING MÄNNISKAN samt även delvis hennes yttre organ (kroppen) samt en del kring hennes inre mentala "rörelser" = psykologin --- är en "bevisad = okulärt (för något annat finns inte att verifier att det vi testar alltid blir som det ska bli) - så måste vetskapen om vårt eget inre = jaget (i detta kärnan som är självet) finnas för det är MED DET som vi upplever det yttre och kan även säga att det ÄR just ett yttre för att vi har vetskapen om vårt eget inre (djur har inte det för då skulle de ha språk där de kallar sig jag och de skulle göra vetenskap - vilket de bevisligen inte gör).
Frågan här - ställd av mannen med teorin - är hur --- detta kan fungera och se ut och visas = att vi har ett inre (jaget/medvetandet) som möjliggör det yttre :)... och inte det nära yttre - utan det makro yttre som finns runt oss = sk universum.
Allt klart så långt?
Så uppfattade jag hans grundfråga... att jag har klart för mig hur svaret ser ut - är något som du inte vet eller kan veta eller förstå ens när eller om jag skulle förklara --- därför att det slags vetande kommer ur att man har erfarenheten av det.
Vetande är just där erfarenheten konvergerar med orden om detta.

Religionen då --- de pekar på EN GUD. Kosmos istället för kaos, enheten i mångfalden, helheten. Religionerna säger HUR man når detta. Eller så säger de inte det... utan pekar åt fel håll. Det gäller att ha tungan rätt i munnen här :) --- och detta är ett evigt stridande bland de som istället för att göra det - vill bevisa andras felaktighet. Slöseri med tid och kontrollbehov --- vilket är en tragik.

Till skillnad från dig vill jag hålla mig till sak och fatta mig kort.
Jag ställer frågan på sin spets.
Är Gud fysik eller metafysik?
Är Himmelriket och muslimernas Paradis fysik eller metafysik?


Ska jag förstå din inledning ovan - att du helt enkelt inte förstår det jag säger?
Eftersom allt det jag sa i denna text som är en förkortning av minst ett hundratal böcker om ämnet - är just en sammanfattning.
För den som varken förstår detta eller kan begripa det kan det ju vara långt.
Svara först på detta så att kan situerat mitt svar till dig - för annars svarar jag något du OMÖJLIGT begriper - igen.


Och beskriv - I DETALJ VAD fysik och metafysik betyder för dig - så att jag förstår vad du vet och förstår...
Sedan ska jag svara dig.
Veritas vos liberabit

xion
Inlägg: 4180
Blev medlem: 22 mar 2016 08:09

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav xion » 10 feb 2018 14:07

Esther skrev:
Esther skrev:
xion skrev:Till skillnad från dig vill jag hålla mig till sak och fatta mig kort.
Jag ställer frågan på sin spets.
Är Gud fysik eller metafysik?
Är Himmelriket och muslimernas Paradis fysik eller metafysik?


Ska jag förstå din inledning ovan - att du helt enkelt inte förstår det jag säger?
Eftersom allt det jag sa i denna text som är en förkortning av minst ett hundratal böcker om ämnet - är just en sammanfattning.
För den som varken förstår detta eller kan begripa det kan det ju vara långt.
Svara först på detta så att kan situerat mitt svar till dig - för annars svarar jag något du OMÖJLIGT begriper - igen.


Och beskriv - I DETALJ VAD fysik och metafysik betyder för dig - så att jag förstår vad du vet och förstår...
Sedan ska jag svara dig.

Du slingrar dig.
Du påstår att du vet vad metafysik är. Då måste du kunna svara på mina frågor.

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Esther » 10 feb 2018 14:11

Xion - orkar inte vänta på ditt svar för att jag vill gå ut...
Så jag svarar och tar risken du inte förstår det jag säger på rätt sätt utan kanske bara såsom du förstår begreppen du själv valde för detta...

Gud är både ock. Vi brukar säga att Han transcenderar och är immanent --- dessa begrepp är mer precisa i det fallet.
Avseende din andra fråga: i det första fallet är detta ettvarandet/blivandet med Gud och i det andra en projicering.
Veritas vos liberabit

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Esther » 10 feb 2018 14:12

xion skrev:
Esther skrev:
Esther skrev:
Ska jag förstå din inledning ovan - att du helt enkelt inte förstår det jag säger?
Eftersom allt det jag sa i denna text som är en förkortning av minst ett hundratal böcker om ämnet - är just en sammanfattning.
För den som varken förstår detta eller kan begripa det kan det ju vara långt.
Svara först på detta så att kan situerat mitt svar till dig - för annars svarar jag något du OMÖJLIGT begriper - igen.


Och beskriv - I DETALJ VAD fysik och metafysik betyder för dig - så att jag förstår vad du vet och förstår...
Sedan ska jag svara dig.

Du slingrar dig.
Du påstår att du vet vad metafysik är. Då måste du kunna svara på mina frågor.


Jag slingrar inget alls - jag inser du inte förstår begreppen i dess rätta bemärkelse - vilket gör att det blir oändligt svårt att förklara när vi inte "pratar samma språk".
Veritas vos liberabit

xion
Inlägg: 4180
Blev medlem: 22 mar 2016 08:09

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav xion » 10 feb 2018 14:21

Esther skrev:
xion skrev:
Esther skrev:
Och beskriv - I DETALJ VAD fysik och metafysik betyder för dig - så att jag förstår vad du vet och förstår...
Sedan ska jag svara dig.

Du slingrar dig.
Du påstår att du vet vad metafysik är. Då måste du kunna svara på mina frågor.


Jag slingrar inget alls - jag inser du inte förstår begreppen i dess rätta bemärkelse - vilket gör att det blir oändligt svårt att förklara när vi inte "pratar samma språk".

Och jag inser att du inte vet vad metafysik är.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Pilatus » 10 feb 2018 15:28

xion skrev:Och jag inser att du inte vet vad metafysik är.

Enligt SAOB:
filos. den gren av filosofin som innefattar dels läran om tingens egentliga väsen, dels läran om de yttersta principerna för o. orsakerna till tillvaron i sin helhet;
den gren av filosofin som söker utforska det som ligger bortom l. utanför den sinnliga världen;
äv. mer l. mindre nedsättande: verklighetsfrämmande l. vittsvävande l. oklar spekulation;
tankar som icke ha med verkligheten att göra;
ofruktbara l. kvasifilosofiska grubblerier.
Moderator

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Anders » 10 feb 2018 15:52

Pilatus skrev:
xion skrev:Och jag inser att du inte vet vad metafysik är.

Enligt SAOB:
filos. den gren av filosofin som innefattar dels läran om tingens egentliga väsen, dels läran om de yttersta principerna för o. orsakerna till tillvaron i sin helhet;
den gren av filosofin som söker utforska det som ligger bortom l. utanför den sinnliga världen;
äv. mer l. mindre nedsättande: verklighetsfrämmande l. vittsvävande l. oklar spekulation;
tankar som icke ha med verkligheten att göra;
ofruktbara l. kvasifilosofiska grubblerier.

Den där "äv." är verkligen det fundamentala. Eller snarare, hela artikeln säger mycket om människans tänkande och tänkandets historia kanske framför allt de senaste 3-400 åren i västerlandet. Det här att göra utsagor om det som inte enkelt kan iakttas. En del ser det som en fruktsam verksamhet, för andra är det "kvasifilosofiska grubblerier". Eller som den berömda skriften över universitetsaulans entre, med "tänka rätt". Det VAR knäckande för det fria tänkandet då man hittade bakterier i mikroskop. Men jag anser att det gick för långt, med den här skräcken för att våga tänka, då man såg att världen inte är byggd av eld och vatten. Allt kan helt enkelt inte iakttas, forskas. Men ändå måste beslut tas. Och det skulle vara så helvetes bra om filosoferna vågade gå efter sannolikhet istället för efter sanning. Sanning är forskarens värld (eller paradigmen men rent praktiskt är en vetenskaplig paradigm inget man bråkar om dagligdags). Back to Socrates. I vissa dialoger har de bara kartlagt något och kommer fram till att de inte vet så mycket. DET, mina vänner, är tänkande! Man måste tänka fritt först för att andra skall kunna tänka rätt sen.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Esther » 10 feb 2018 16:03

När jag läser kommentarer - inte alla - kring metafysik inser jag att jag har rätt i min (tyvärr Pilatus) utsaga om den tvådimensionella värld som ateister befinner sig i.
Veritas vos liberabit

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Anders » 10 feb 2018 16:10

Esther skrev:När jag läser kommentarer - inte alla - kring metafysik inser jag att jag har rätt i min (tyvärr Pilatus) utsaga om den tvådimensionella värld som ateister befinner sig i.

Eftersom nu metafysik är rätt vagt definierat...
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Pilatus » 10 feb 2018 16:16

Anders skrev:Och det skulle vara så helvetes bra om filosoferna vågade gå efter sannolikhet istället för efter sanning.

Men om vi påstår något, t ex det regnar så måste vi ju få lov att hålla det för sant. Alla meningsfulla satser måste vara empiriskt verifierbara. Det är där mycket av metafysiken blir svajig. Vi kan ju alltid redovisa vad vi håller för sant, som Kant, även då bevis saknas. Sedan beror det ju på hur långt vi vill driva vår skeptiska hållning. För mycket och för litet ...

Sannolikhet är bra om man vill bygga kärnkraftverk, eller en bro ... kommer skiten att hålla?
Moderator

Esther
Inlägg: 6732
Blev medlem: 15 jan 2018 19:53
Ort: Österlen

Re: Misstänksamheten mot Metafysik

Inläggav Esther » 10 feb 2018 16:19

Anders skrev:
Esther skrev:När jag läser kommentarer - inte alla - kring metafysik inser jag att jag har rätt i min (tyvärr Pilatus) utsaga om den tvådimensionella värld som ateister befinner sig i.

Eftersom nu metafysik är rätt vagt definierat...


Nej - du får backa tillbaka i tråden och se vad vi skrivit innan kring detta - jag har till och med berättat vilka delar vi läste på universitet med exempel.
Veritas vos liberabit


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster