Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Moderator: Moderatorgruppen

Vertumnus
Inlägg: 2016
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Vertumnus » 19 dec 2021 12:19

rekoj skrev:När du skriver om sanningsvärde, associerar jag det till idén om 100% säkerhet, vilket jag inte upplever som meningsfullt att tala om gällande empiriska frågor. Får intryck av att det är här som jag skiljer mig en del från dig och Pollen, och kanske Vertumnus. Ni verkar bekväma att tala om säkerhet och sanning, samtidigt som ni också medger att det inte är 100% säkert och att det inte är stängt för andra alternativ. För mig förefaller detta något paradoxalt. Jag har sett att det finns en trend att resonera på liknande sätt, men för mig har det alltid känts främmande. Att det tycks vara så vanligt och självklart för många att resonera så förbryllar mig en del (men kanske kan det ha och göra med att andra alternativa förklaringar sällan heller är oproblematiska). I det avseendet kan jag ha lättare att relatera till exempelvis Smisk och Illusionen som jag inte upplever drar den typen av slutsatser.


Jag tror vi måste acceptera att ord som teori, bevis och sanning har fått en annan innebörd efter Galileo och Descartes. Från Decartes tanke följer att det enda som vi till hundra procent kan bevisa är vårt ständigt föränderliga medvetandeflöde. Hur det uppstår eller varifrån det kommer förblir spekulationer, endast dess existens lämnar oss utan tvivel.

Teori betydde en gång tänkande i stort, filosofiskt den verksamhet som förberedde oss för och som gjorde oss mottagliga för sanningen. I dag talar vi om teori eller teorier i bestämd form. Nu inte som förberedelser för att komplentativt låta oss skåda en ordlös sanning utan som vägledande för ingrepp i en fysisk yttervärld.

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5747
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 19 dec 2021 21:45

Vertumnus skrev:
rekoj skrev:När du skriver om sanningsvärde, associerar jag det till idén om 100% säkerhet, vilket jag inte upplever som meningsfullt att tala om gällande empiriska frågor. Får intryck av att det är här som jag skiljer mig en del från dig och Pollen, och kanske Vertumnus. Ni verkar bekväma att tala om säkerhet och sanning, samtidigt som ni också medger att det inte är 100% säkert och att det inte är stängt för andra alternativ. För mig förefaller detta något paradoxalt. Jag har sett att det finns en trend att resonera på liknande sätt, men för mig har det alltid känts främmande. Att det tycks vara så vanligt och självklart för många att resonera så förbryllar mig en del (men kanske kan det ha och göra med att andra alternativa förklaringar sällan heller är oproblematiska). I det avseendet kan jag ha lättare att relatera till exempelvis Smisk och Illusionen som jag inte upplever drar den typen av slutsatser.


Jag tror vi måste acceptera att ord som teori, bevis och sanning har fått en annan innebörd efter Galileo och Descartes. Från Decartes tanke följer att det enda som vi till hundra procent kan bevisa är vårt ständigt föränderliga medvetandeflöde. Hur det uppstår eller varifrån det kommer förblir spekulationer, endast dess existens lämnar oss utan tvivel.

Teori betydde en gång tänkande i stort, filosofiskt den verksamhet som förberedde oss för och som gjorde oss mottagliga för sanningen. I dag talar vi om teori eller teorier i bestämd form. Nu inte som förberedelser för att komplentativt låta oss skåda en ordlös sanning utan som vägledande för ingrepp i en fysisk yttervärld.


Jag ser mig absolut inte som någon språkfascist. Om någon exempelvis vill använda begreppet "bevis" istället för "evidens" gällande vetenskapliga teorier, och ändå mena samma sak, så må det vara okej för mig. Vill någon använda ordet "sanning" om sådant som bedömts mycket sannolikt, så kan jag tycka det är okej om de bara tydliggör vad de menar. Men vad jag anar är att det ofta medför en djupare form av problematik.
Min erfarenhet är att personer som bedriver vetenskapliga studier på mer avancerad nivå, liksom de som forskar och undervisar inom vetenskaplig teori och metodik, inte använder sig av begrepp som "bevis", "sanning", "falsk", "sanningsvärde" etc (det finns säkert undantag, men jag tror de tillhör en minoritet). Och att det finns goda skäl till att inte heller göra det. Det har utvecklats metoder för att på olika sätt komma runt detta. Antimetafysisk kritik som framförts av Wittgenstein m fl, har haft effekt, och den moderna vetenskapen har anpassat sig därefter (eller, om inte kausalitet, tycker jag mig åtminstone kunna se harmoni/korrelation)...vill man då gå tillbaka till begreppsvärld som används tidigare, tror jag också det finns risk att de "antimetafysiska" filosofernas insikter går förlorade.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5747
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 19 dec 2021 22:52

Pollen skrev:
Detta gör också att rekojs 18/12: "Inom vetenskaplig undersökning vägs sannolikheten för att teorin stämmer, gentemot sannolikheten för att teorin inte stämmer. Sannolikheten för att en teori inte stämmer är vad jag är benägen att kalla "osäkerhetsfaktorn". Osäkerhetsfaktorn kan vara stor, eller liten.", blir innehållslös. Sannolikheten går inte att beräkna.
Att något får status som teori betyder just att den är bästa beskrivning av tillgängliga data. Just därför finns inga tveksamheter och ingen "osäkerhetsfaktor". Så jag upprepar att det inte finns något att erkänna.
Teorier som misstros är inga teorier, kan man säga.


I strikt bemärkelse antar jag att stycket du citerar kan anses vara både felaktigt och innehållslöst. Vi hade tidigare en lång diskussion om slump, där jag vill minnas att Smisk exempelvis hävdade att ingen slump existerar...och på samma sätt skulle man kunna argumentera att även "sannolikhet" inte existerar. Till exempel frågan om växthuseffekt...antingen är det ju korrekt att växthuseffekten är verklig eller så är det inte korrekt att växthuseffekten är verklig. Om vi tänker oss saken från ett allvetande perspektiv, så är det knappast begripligt att tala om sannolikheter.

Men för den som inte tror sig besitta detta allvetande perspektiv kan det ju ändå kännas meningsfullt att göra sannolikhetsbedömningar. Och det är där som den empiriska vetenskapen ofta landar. Alla som bedrivit kvantitativa vetenskapliga studier där syftet varit att testa någon form av hypotes vet nog att sannolikhetsberäkningar är centrala.

Jag tänker att man skulle kunna beskriva det som att det handlar om att skapa ett narrativ som är användbart och som fungerar. Det är ungefär på samma sätt som Richard Rorty argumenterar när han ska beskriva filosofins roll upplever jag:

Richard Rorty skrev:“[P]hilosophy is the greatest game of all precisely because it is the game of 'changing the rules.' This game can be won by attending to the patterns by which these rules are changed, and formulating rules in terms of which to judge changes of rules.”


referens: Rorty and the game of philosophy
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 20 dec 2021 00:49

Pollen skrev:Jag har fler gånger använt liknande formulering som Pilatus om vad teori är och också understrukit att vetenskap inte gör anspråk på att berätta (hela) sanningen om tillvaron.

rekoj nämnde kvantitativa undersökningar där man kan laborera med statistik, bortfall och osäkerhetsfaktorer. Min yrkeserfarenhet ligger närmre Illusionens. Kvalitet inom produktion, (yield sex sigma), mätinstruments onoggrannhet, kalibreringar, en teoris tillämpbarhet. Alltså inte så mycket inom beteendevetenskap. Jo jag har medverkat som handledare i en intressant undersökning om löneskillnader. Vad kan förklaras och vad som kan kallas residual (som saknar förklaring).

Jag har nu, i afton, beställt en bok om vetenskapsteori. Det jag läst kan vara utdaterat, ett äldre språkbruk där termerna kanske passade bättre för sin tid. Men min tro är att en teori (naturvetenskap) gäller och tillämpas, så långt det är fysiskt möjligt (med undantag av specifika begränsningar).
Moderator

Vertumnus
Inlägg: 2016
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Vertumnus » 20 dec 2021 11:05

rekoj skrev:
Vertumnus skrev:
rekoj skrev:När du skriver om sanningsvärde, associerar jag det till idén om 100% säkerhet, vilket jag inte upplever som meningsfullt att tala om gällande empiriska frågor. Får intryck av att det är här som jag skiljer mig en del från dig och Pollen, och kanske Vertumnus. Ni verkar bekväma att tala om säkerhet och sanning, samtidigt som ni också medger att det inte är 100% säkert och att det inte är stängt för andra alternativ. För mig förefaller detta något paradoxalt. Jag har sett att det finns en trend att resonera på liknande sätt, men för mig har det alltid känts främmande. Att det tycks vara så vanligt och självklart för många att resonera så förbryllar mig en del (men kanske kan det ha och göra med att andra alternativa förklaringar sällan heller är oproblematiska). I det avseendet kan jag ha lättare att relatera till exempelvis Smisk och Illusionen som jag inte upplever drar den typen av slutsatser.


Jag tror vi måste acceptera att ord som teori, bevis och sanning har fått en annan innebörd efter Galileo och Descartes. Från Decartes tanke följer att det enda som vi till hundra procent kan bevisa är vårt ständigt föränderliga medvetandeflöde. Hur det uppstår eller varifrån det kommer förblir spekulationer, endast dess existens lämnar oss utan tvivel.

Teori betydde en gång tänkande i stort, filosofiskt den verksamhet som förberedde oss för och som gjorde oss mottagliga för sanningen. I dag talar vi om teori eller teorier i bestämd form. Nu inte som förberedelser för att komplentativt låta oss skåda en ordlös sanning utan som vägledande för ingrepp i en fysisk yttervärld.


Jag ser mig absolut inte som någon språkfascist. Om någon exempelvis vill använda begreppet "bevis" istället för "evidens" gällande vetenskapliga teorier, och ändå mena samma sak, så må det vara okej för mig. Vill någon använda ordet "sanning" om sådant som bedömts mycket sannolikt, så kan jag tycka det är okej om de bara tydliggör vad de menar. Men vad jag anar är att det ofta medför en djupare form av problematik.
Min erfarenhet är att personer som bedriver vetenskapliga studier på mer avancerad nivå, liksom de som forskar och undervisar inom vetenskaplig teori och metodik, inte använder sig av begrepp som "bevis", "sanning", "falsk", "sanningsvärde" etc (det finns säkert undantag, men jag tror de tillhör en minoritet). Och att det finns goda skäl till att inte heller göra det. Det har utvecklats metoder för att på olika sätt komma runt detta. Antimetafysisk kritik som framförts av Wittgenstein m fl, har haft effekt, och den moderna vetenskapen har anpassat sig därefter (eller, om inte kausalitet, tycker jag mig åtminstone kunna se harmoni/korrelation)...vill man då gå tillbaka till begreppsvärld som används tidigare, tror jag också det finns risk att de "antimetafysiska" filosofernas insikter går förlorade.


Avsikten med mitt inlägg var att visa var vi hamnar om vi kräver 100% säkerhet, inte att peka ut dig som språkfascist.

Att de som bedriver vetenskaplig forskning undviker alltför säkra uttalanden ligger i forskningens natur. Den händelse som satt djupast spår i det avsèedet och som senare skulle komma att betecknas som ett paradigmskifte var när Einsteins relativitetsteori visade sig ge bättre förutsägelser av observerbara fakta än den Newtonska mekanik som fram till dess varit normgivande för hela det naturvetenskapliga projektet.

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5747
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 20 dec 2021 17:51

Pilatus skrev:rekoj nämnde kvantitativa undersökningar där man kan laborera med statistik, bortfall och osäkerhetsfaktorer. Min yrkeserfarenhet ligger närmre Illusionens. Kvalitet inom produktion, (yield sex sigma), mätinstruments onoggrannhet, kalibreringar, en teoris tillämpbarhet. Alltså inte så mycket inom beteendevetenskap. Jo jag har medverkat som handledare i en intressant undersökning om löneskillnader. Vad kan förklaras och vad som kan kallas residual (som saknar förklaring).

Jag har nu, i afton, beställt en bok om vetenskapsteori. Det jag läst kan vara utdaterat, ett äldre språkbruk där termerna kanske passade bättre för sin tid. Men min tro är att en teori (naturvetenskap) gäller och tillämpas, så långt det är fysiskt möjligt (med undantag av specifika begränsningar).


Pilatus skrev:rekoj nämnde kvantitativa undersökningar där man kan laborera med statistik, bortfall och osäkerhetsfaktorer. Min yrkeserfarenhet ligger närmre Illusionens. Kvalitet inom produktion, (yield sex sigma), mätinstruments onoggrannhet, kalibreringar, en teoris tillämpbarhet. Alltså inte så mycket inom beteendevetenskap. Jo jag har medverkat som handledare i en intressant undersökning om löneskillnader. Vad kan förklaras och vad som kan kallas residual (som saknar förklaring).

Jag har nu, i afton, beställt en bok om vetenskapsteori. Det jag läst kan vara utdaterat, ett äldre språkbruk där termerna kanske passade bättre för sin tid. Men min tro är att en teori (naturvetenskap) gäller och tillämpas, så långt det är fysiskt möjligt (med undantag av specifika begränsningar).


Min egen studieerfarenhet, där jag fördjupat mig inom vetenskapsteorin, har främst varit inom sociologi och vårdvetenskap. Det skiljer sig en del från forskning inom exempelvis fysik, men jag har ändå uppfattat det som att principerna i mångt och mycket är desamma. Jag har en bror som doktorerat inom teknisk fysik och som därefter jobbat flera år som forskningschef på ett företag som arbetar med energieffektivisering, och jag har inte upplevt det som att hans forskning skiljer sig på väsentligt sätt från den forskning jag tagit del av inom mina studieområden.

Vetenskap kan handla om mycket, och som du nämner finns det många olika faktorer att ta hänsyn till. Jag tror dock inte det är fel att säga att kärnan/det mest essentiella/ i den vetenskapliga forskningen, under det nuvarande vetenskapsparadigmet, är de kvantitativa studierna.
Inte minst märks det hur det framställs i så kallade evidenspyramider. Se exempelvis:
Bild

I denna evidenspyramid nämns det inte ens något om kvalitativa studier, utan allt kretsar kring kvantitativa studier, och analyser av kvantitativa studier. När jag sett kvalitativa studier nämnas i sådana här sammanhang, så benämns det vanligtvis som bland de lägsta formerna av evidens, långt ner i evidenspyramiden.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 21 dec 2021 00:50

Kanske är det så att inom flera ämnen kan olika metoder användas, kvantitativa som kvalitativa. Kriminologi där vi ofta får en massa statistik, men även fallstudier. Så även inom medicin, litteraturvetenskap, hermeneutik, språk.

Forskning och utveckling inom industrin med miljardbudgetar för produktutveckling, nya teknologier och produktionsmetoder. Inte alltid enkelt att säga så mycket om de tilltänkta projekten. Man skriver en feasibility study, det får litet karaktär av experiment, är projektet genomförbart? Någon måste ha funderat på om det inte skulle vara möjligt att utveckla en ny typ av vaccin med mindre biverkningar.

Ämnesområdena är mångskiftande, allmän historia, nationalekonomi, religion, geologi, mycket grundforskning, idéhistoria. Kanske finns det ett stort antal anpassade metoder för att producera ny kunskap, varje ämne har sina speciella förutsättningar. Teorier får ibland omprövas då nya upptäckter görs. Ibland hittar man något, manuskript på papyrus, 1947, i en grotta i trakten av Qumran. Eller en ny "Gudspartikel", Higgsbosonen. Snart kanske rymdforskningen gör nya upptäckter med hjälp av James Webb Space Telescope, om allt går bra.

Evidens känns bra om man jämför behandlingsmetoder, medicin, pedagogik, kriminologi. Då vi jämför olika tillämpningar. Ofta uppstår målkonflikter och överraskningar då konsekvensanalyser kommer i vägen för politikers partiprogram. Det saknas inte exempel på att politiker tar ställning och styr forskningen dit de vill.

Jag spånar litet.
Moderator

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Smisk » 21 dec 2021 11:13

Pollen skrev:
Smisk skrev:
Pollen skrev:
Jag har åtskilliga gånger frågat vad du menar och inte fått svar.
Vi - och du - behöver bara läsa mina frågor i mina kommentarer.

Min tanke är att du inte helt och fullt har tänkt igenom vad du vill ha sagt.
Det är okej!
Det är inte okej att låtsas som att jag inte har ställt frågor om vad du menar.


Vad är det du inte fått svar på?

Som jag sa: Vi - och du - behöver bara läsa mina frågor i mina kommentarer.
Men du behöver inte bry dig. Jag är inte längre intresserad.


Jag svarar gärna på allt du säger som sagt. Du missuppfattar dock saker och verkar inte vara intresserad av att förstå utan istället fylla det jag säger med dina egna tankar och "kritisera dem" om det nu är kritik det är.

Jag tolkar det som att du är medveten om detta men inte vet hur du nu skall komma vidare och fortsätter då med ditt ointresse och låtsas som att det är mig du kritiserar när det är dina missuppfattningar. 8)

Låt gå för det, inte helt oväntat.

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5747
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 21 dec 2021 23:54

Pilatus skrev:Kanske är det så att inom flera ämnen kan olika metoder användas, kvantitativa som kvalitativa. Kriminologi där vi ofta får en massa statistik, men även fallstudier. Så även inom medicin, litteraturvetenskap, hermeneutik, språk.

Forskning och utveckling inom industrin med miljardbudgetar för produktutveckling, nya teknologier och produktionsmetoder. Inte alltid enkelt att säga så mycket om de tilltänkta projekten. Man skriver en feasibility study, det får litet karaktär av experiment, är projektet genomförbart? Någon måste ha funderat på om det inte skulle vara möjligt att utveckla en ny typ av vaccin med mindre biverkningar.

Ämnesområdena är mångskiftande, allmän historia, nationalekonomi, religion, geologi, mycket grundforskning, idéhistoria. Kanske finns det ett stort antal anpassade metoder för att producera ny kunskap, varje ämne har sina speciella förutsättningar. Teorier får ibland omprövas då nya upptäckter görs. Ibland hittar man något, manuskript på papyrus, 1947, i en grotta i trakten av Qumran. Eller en ny "Gudspartikel", Higgsbosonen. Snart kanske rymdforskningen gör nya upptäckter med hjälp av James Webb Space Telescope, om allt går bra.

Evidens känns bra om man jämför behandlingsmetoder, medicin, pedagogik, kriminologi. Då vi jämför olika tillämpningar. Ofta uppstår målkonflikter och överraskningar då konsekvensanalyser kommer i vägen för politikers partiprogram. Det saknas inte exempel på att politiker tar ställning och styr forskningen dit de vill.


Ligger nog mycket i det du skriver. I teorin kan forskningen vara tydlig och strukturerad, medan i praktiken är det nog ofta mer likt en djungel. En massa olika metoder och angreppssätt blandas. Bara ett fåtal ämnen där det går att ha en mer tydlig struktur och arbeta systematiskt.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Användarvisningsbild
David H
Moderator
Inlägg: 5747
Blev medlem: 13 nov 2005 22:29
Ort: Knivsta/Uppsala

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav David H » 22 dec 2021 00:35

Vertumnus skrev:
rekoj skrev:
Jag ser mig absolut inte som någon språkfascist. Om någon exempelvis vill använda begreppet "bevis" istället för "evidens" gällande vetenskapliga teorier, och ändå mena samma sak, så må det vara okej för mig. Vill någon använda ordet "sanning" om sådant som bedömts mycket sannolikt, så kan jag tycka det är okej om de bara tydliggör vad de menar. Men vad jag anar är att det ofta medför en djupare form av problematik.
Min erfarenhet är att personer som bedriver vetenskapliga studier på mer avancerad nivå, liksom de som forskar och undervisar inom vetenskaplig teori och metodik, inte använder sig av begrepp som "bevis", "sanning", "falsk", "sanningsvärde" etc (det finns säkert undantag, men jag tror de tillhör en minoritet). Och att det finns goda skäl till att inte heller göra det. Det har utvecklats metoder för att på olika sätt komma runt detta. Antimetafysisk kritik som framförts av Wittgenstein m fl, har haft effekt, och den moderna vetenskapen har anpassat sig därefter (eller, om inte kausalitet, tycker jag mig åtminstone kunna se harmoni/korrelation)...vill man då gå tillbaka till begreppsvärld som används tidigare, tror jag också det finns risk att de "antimetafysiska" filosofernas insikter går förlorade.


Avsikten med mitt inlägg var att visa var vi hamnar om vi kräver 100% säkerhet, inte att peka ut dig som språkfascist.

Att de som bedriver vetenskaplig forskning undviker alltför säkra uttalanden ligger i forskningens natur. Den händelse som satt djupast spår i det avsèedet och som senare skulle komma att betecknas som ett paradigmskifte var när Einsteins relativitetsteori visade sig ge bättre förutsägelser av observerbara fakta än den Newtonska mekanik som fram till dess varit normgivande för hela det naturvetenskapliga projektet.


Okej. Jag uppfattade inte heller det du skrev som nödvändigtvis kritik mot vad jag skrev. Mycket handlar nog inte så mycket om direkta oenigheter, utan skillnaderna mellan hur vi uttrycker oss kan handla mer om vad som det vi tycker är viktigt att betona.
Själv kan jag "se rött" om jag upplever att någon uttrycker sig på ett sätt som kan tolkas som ogrundad metafysisk positionering, och då kan jag bli motiverad att argumentera emot detta. Men ibland kan det säkert också vara övertolkning från min sida.
David Holmberg, moderator på filosofiforum
Mitt skrivarkiv där jag postar debattartiklar, drömanteckningar m.m.: https://davidholmberg.se/

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Smisk » 22 dec 2021 15:42

Pollen skrev:Som jag sa: Vi - och du - behöver bara läsa mina frågor i mina kommentarer.
Men du behöver inte bry dig. Jag är inte längre intresserad.


Jag bryr mig alltid, det är alltså du som inte brytt dig som påpekats :)

Du är välkommen med frågor och invändningar när du vill, men jag köper inte att du ifrågasätter dina egna förutfattade meningar och får det att framstå som det är mig du ifrågasätter så klart. Det blir för konstigt 8)

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 23 dec 2021 18:10

Pollen skrev:1975 publicerade Paul Feyerabend (1924 - 1994) "Against Method: Outline of an Anarchistic Theory of Knowledge" där han i sin polemiska, välartikulerade stil argumenterade för att metodologi och rutiner står i vägen för vetenskaplig utveckling.
"Anything goes!" var hans lösning för att garantera utveckling.

Finns det några goda exempel på att Feyerabends frihet från metod har gett vetenskaplig framgång? Eller är det så att vi inte alltid har funderat så mycket på vad som lett fram till framgång. Eller kan någon säga vilken metod Alfred Nobel använde sig av då han utvecklade dynamiten? En rad experiment = hypotesprövning?

Det enda vi vet är väl att induktiv metod inte med nödvändighet leder till säkert sanna resultat. Men det finns kanske inte heller något som står i vägen för att induktiv metod kan leda till mycket säkra slutsatser?
Moderator

Vertumnus
Inlägg: 2016
Blev medlem: 12 jan 2010 12:47

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Vertumnus » 23 dec 2021 22:02

Pilatus skrev:
Pollen skrev:1975 publicerade Paul Feyerabend (1924 - 1994) "Against Method: Outline of an Anarchistic Theory of Knowledge" där han i sin polemiska, välartikulerade stil argumenterade för att metodologi och rutiner står i vägen för vetenskaplig utveckling.
"Anything goes!" var hans lösning för att garantera utveckling.

Finns det några goda exempel på att Feyerabends frihet från metod har gett vetenskaplig framgång? Eller är det så att vi inte alltid har funderat så mycket på vad som lett fram till framgång. Eller kan någon säga vilken metod Alfred Nobel använde sig av då han utvecklade dynamiten? En rad experiment = hypotesprövning?

Det enda vi vet är väl att induktiv metod inte med nödvändighet leder till säkert sanna resultat. Men det finns kanske inte heller något som står i vägen för att induktiv metod kan leda till mycket säkra slutsatser?


Tågordningen är nog den att vetenskapen föregår vetenskapsfilosofin. Vetenskapsfilosofi handlar om att begreppsliggöra och försöka förstå det som redan är vetenskaplig praktik.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19599
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Pilatus » 23 dec 2021 22:23

Vertumnus skrev:
Pilatus skrev:Finns det några goda exempel på att Feyerabends frihet från metod har gett vetenskaplig framgång? Eller är det så att vi inte alltid har funderat så mycket på vad som lett fram till framgång. Eller kan någon säga vilken metod Alfred Nobel använde sig av då han utvecklade dynamiten? En rad experiment = hypotesprövning?

Det enda vi vet är väl att induktiv metod inte med nödvändighet leder till säkert sanna resultat. Men det finns kanske inte heller något som står i vägen för att induktiv metod kan leda till mycket säkra slutsatser?

Tågordningen är nog den att vetenskapen föregår vetenskapsfilosofin. Vetenskapsfilosofi handlar om att begreppsliggöra och försöka förstå det som redan är vetenskaplig praktik.

Jag såg att James Webb Space Telescope blir senarelagt.

Oklart om Feyerabend har rätt, det verkar krävas allt mer resurser och organisation för att komma framåt och utveckla ny kunskap.

Eller ett aktuellt exempel, viruset SARS-CoV-2, hur många mantimmar har lagts på forskning? Man vet vad det är, men det tycks undfly alla försök att hitta något som effektivt kan hindra dess framfart. Människan kanske beter sig irrationellt?
Moderator

Smisk
Inlägg: 3655
Blev medlem: 27 aug 2016 15:42

Re: Vetenskapsfilosofi/teori/metodik

Inläggav Smisk » 24 dec 2021 21:42

Pollen skrev:
Smisk skrev:
Pollen skrev:Som jag sa: Vi - och du - behöver bara läsa mina frågor i mina kommentarer.
Men du behöver inte bry dig. Jag är inte längre intresserad.


Jag bryr mig alltid, det är alltså du som inte brytt dig som påpekats :)

Du är välkommen med frågor och invändningar när du vill, men jag köper inte att du ifrågasätter dina egna förutfattade meningar och får det att framstå som det är mig du ifrågasätter så klart. Det blir för konstigt 8)


God Jul, Smisk!


Riktigt god jul Pollen :)


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 32 och 0 gäster