Blir vi fångna i vår egen teknologi?

[Vertumnus]

”Teknologi” medför att människor lever goda och värdiga liv, Att väldigt många lever dessa liv är också mycket resurskrävande och det är ett problem. Som behöver hanteras. Gör det inte mer halleluja än så. Det är först och främst svårt.

Det finns väl i princip två vägar om vi vill behålla naturen levande. Den ena är att inlemma den i det ekonomiska systemet på ett mer tydliggörande sätt vilket man försöker med genom att använda begrepp som ekologiska tjänster och liknande, man kan också ställa olika användningsområden mot varandra. Det andra är helighållande, att betrakta naturen allts ursprung som helig dvs upprätta ett slags religiöst förhållande. Vi har redan ett sådant förhållande till konst. Man kan nog säga att vi håller konsten för helig, jag tror ingen på allvar skulle bedöma värdet på Leonardos målningar med utgångspunkt från värdet på canvasen utan vi ger dem ett intrinsikalt värde. Ett annat är vårt förhållande till liv och speciellt mänskligt liv som många menar bör hållas för heligt, och där har vi faktiskt ett stycke natur som åtminstone i retoriken återkommande förklaras som heligt.

[Anders]

”Teknologi” medför att människor lever goda och värdiga liv, Att väldigt många lever dessa liv är också mycket resurskrävande och det är ett problem. Som behöver hanteras. Gör det inte mer halleluja än så. Det är först och främst svårt.

Det finns väl i princip två vägar om vi vill behålla naturen levande. Den ena är att inlemma den i det ekonomiska systemet på ett mer tydliggörande sätt vilket man försöker med genom att använda begrepp som ekologiska tjänster och liknande, man kan också ställa olika användningsområden mot varandra. Det andra är helighållande, att betrakta naturen allts ursprung som helig dvs upprätta ett slags religiöst förhållande. Vi har redan ett sådant förhållande till konst. Man kan nog säga att vi håller konsten för helig, jag tror ingen på allvar skulle bedöma värdet på Leonardos målningar med utgångspunkt från värdet på canvasen utan vi ger dem ett intrinsikalt värde. Ett annat är vårt förhållande till liv och speciellt mänskligt liv som många menar bör hållas för heligt, och där har vi faktiskt ett stycke natur som åtminstone i retoriken återkommande förklaras som heligt.

Det är ganska få som kan räknas in ett ”vi” som har sånt förhållande till konst. Snarast ser nog ett flertal den gruppen som ”dom”. Och den senare lösningen kan kanske anammas av nån promille av jorden befolkning. Den tidigare lösningen är vägen framåt. Men det får inte ske i ett vänsterprojekt som känns framgångsrikt. Det kommer ge backlash i stil med SD’s bensinpriser eller Trumps fracking. Allt tal om att ”alla ska med” kommer ha rakt motsatt effekt.



Det är mycket svårare än så. Det behövs nåt i stil med en Mandela som känns helt ok för en Sd-väljare som en Mp-väljare. Antagligen nån som läst Bourdieu och verkligen förstått. Och tekniken kommer med allra största säkerhet i så fall vara en del av lösningen. Rosling var på rätt väg.

Men till att börja med vill jag se Magda och Ulf enas om en lösning för miljö och växthuseffekt typ förbifart stockholm, en som överlever regeringsskifte. Kan vi lösa såna saker kan vi vara ett föredöme för vår omvärld. För USA…

[Mlw]

Det är ganska få som kan räknas in ett ”vi” som har sånt förhållande till konst. Snarast ser nog ett flertal den gruppen som ”dom”. Och den senare lösningen kan kanske anammas av nån promille av jorden befolkning. Den tidigare lösningen är vägen framåt. Men det får inte ske i ett vänsterprojekt som känns framgångsrikt. Det kommer ge backlash i stil med SD’s bensinpriser eller Trumps fracking. Allt tal om att ”alla ska med” kommer ha rakt motsatt effekt.

Det är mycket svårare än så. Det behövs nåt i stil med en Mandela som känns helt ok för en Sd-väljare som en Mp-väljare. Antagligen nån som läst Bourdieu och verkligen förstått. Och tekniken kommer med allra största säkerhet i så fall vara en del av lösningen. Rosling var på rätt väg.

Men till att börja med vill jag se Magda och Ulf enas om en lösning för miljö och växthuseffekt typ förbifart stockholm, en som överlever regeringsskifte. Kan vi lösa såna saker kan vi vara ett föredöme för vår omvärld. För USA…

Att Mandela fortfarande idealiseras i Sverige är ett bra exempel på hur indoktrinerade svenskarna blivit av vänstermedia. Nelson Mandela var terrorist. Som ledare för ANC:s militära gren Umkhonto we Sizwe (MK) på 1960-talet var han involverad i planering av terrordåd mot infrastruktur och regeringsbyggnader, visserligen med uttalad policy att undvika förlust av människoliv. Men Sannings- och försoningskommissionen (TRC) kom fram till: "Trots dessa ädla avsikter var majoriteten av offren för MK:s operationer civila" (jfr. ANC killed mostly civilians).

Mellan 1976 och 1989 dödades uppskattningsvis 130 civila i MK:s attacker. I USA var Mandela stämplad som terrorist, men Sverige skickade ANC säckar med pengar för att understödja terrorismen. Det visar vilket sjukt land Sverige är. Vi ställer oss ständigt på massmördarnas sida. Det verkar finnas en uppdämd mordlust hos svenskarna.

[Anne]

Är du svensk, Mlw?

[Hubert]

Har människor inte alltid varit fångna i sin egen teknologi?
Vassa flintastenen löste väl relevant och våldsamt på sin tid?
Den skapade en sorts kultur, liksom brons och järn senare.
Hur påverkade dessa teknologiska innovationer människors sätt att fundera?

Vad Jacques Ellul avser med "Västerlandets grundläggande värderingar" framgår inte, men jag misstänker att den har med den judisk-kristna värderingsgrunden (vad nu den är?) att göra. Men givetvis hade alla nyvunna teknologiska framsteg inget att göra med "Västerlandets grundläggande värderingar" fast katolska kyrkan dominerade allt i Europa från kanske 800-talet. Eller? Hur kunde teknologin utvecklas i katolskt dominerade Europa av egen inneboende logik utan att kyrkan ingrep?
Eller saknades teknologiska innovationer ända fram till nutid då alla kyrkors makt reducerats till söndagar?

Teknologin idag är givetvis inte slutet på människors uppfinningsförmåga.
I morgon är många kanske fångna av någon annan?
I övermorgon? Och nästa dag?
Människor hittar alltid på något som fängslar mer!
Men är det ett fängsel?
Det är en språngbräda!

I böckerna "Betrayal of the West" (1978) och The Technological Society (1954) argumenterar Jacques Ellul för att sveket mot vår egen civilisation består i att vi överger Västerlandets grundläggande värderingar medan vi endast bevarar dess tekniska landvinningar. Därmed reduceras den västerländska civilisationen till sina tekniska och ekonomiska dimensioner, medan dess andliga och filosofiska fundament går förlorade. Det centrala problemet, enligt Ellul, är att teknologin följer sin egen inneboende logik, oberoende av mänskliga värderingar, och utvecklas autonomt utan mänsklig styrning.

Detta leder till att människan blir alltmer beroende av tekniska system. Teknik är inte bara maskiner utan representerar ett tankesätt som sätter effektivitet och rationalitet främst. Detta tekniska förhållningssätt genomsyrar nu alla samhällsområden—från industri och förvaltning till sjukvård, psykologi, mellanmänskliga relationer, utbildning, underhållning och religion.

Elluls analys förefaller alltmer relevant i vår tid. Hans resonemang förklarar den paradoxala situation där Västerlandets kulturella nedgång sker parallellt med dess teknologiska och ekonomiska framsteg. Västvärlden faller således offer för sina egna framgångar. Detta illustreras tydligt av teknologientreprenören Elon Musk, som ser mänsklighetens räddning i en marskolonisering, och av teknokratiska organisationer som World Economic Forum och Bilderberggruppen, vilka förespråkar en global teknokratisk ordning.

Denna utveckling speglas i den antika myten om Prometheus. Prometheus gav kunskap till människorna, stulen från gudarna, men fjättrades vid klippan. På så sätt har den moderna människan genom teknologin uppnått gudalik makt—men riskerar att bli slav under sina egna skapelser.

[Mlw]

Har människor inte alltid varit fångna i sin egen teknologi?
Vassa flintastenen löste väl relevant och våldsamt på sin tid?
Den skapade en sorts kultur, liksom brons och järn senare.
Hur påverkade dessa teknologiska innovationer människors sätt att fundera?

Vad Jacques Ellul avser med "Västerlandets grundläggande värderingar" framgår inte, men jag misstänker att den har med den judisk-kristna värderingsgrunden (vad nu den är?) att göra. Men givetvis hade alla nyvunna teknologiska framsteg inget att göra med "Västerlandets grundläggande värderingar" fast katolska kyrkan dominerade allt i Europa från kanske 800-talet. Eller? Hur kunde teknologin utvecklas i katolskt dominerade Europa av egen inneboende logik utan att kyrkan ingrep?
Eller saknades teknologiska innovationer ända fram till nutid då alla kyrkors makt reducerats till söndagar?

Teknologin idag är givetvis inte slutet på människors uppfinningsförmåga.
I morgon är många kanske fångna av någon annan?
I övermorgon? Och nästa dag?
Människor hittar alltid på något som fängslar mer!
Men är det ett fängsel?
Det är en språngbräda!

Elluls tankegångar kan åskådliggöras genom Japan, där teknokratins inflytande på människans villkor är särskilt påtagligt. Landet representerar kulmen av ett samhälle där det sociala livet underordnats ekonomiska imperativ och konsumtionshets. Här framträder välståndets otillräcklighet som tydligast. Enligt McCormack ("The Emptiness of Japanese Affluence", 1996) demonstrerar Japan hur ihålig en ensidig fokusering på ekonomisk tillväxt blir. Han observerar hur "invånarna i Tokyo och Osaka, trots sin position som världens mest välbärgade stadsbor, präglas av en genomgripande känsla av meningslöshet och alienation" (Introd.).

Medan landet ytligt sett framstår som västerländskt, uppvisar det en anmärkningsvärd grad av social kontroll. Det japanska samhället präglas av en paradoxal kombination: å ena sidan en utpräglad moralisk relativism, å andra sidan ett genomgripande konformitetstryck. Den enskilde har små möjligheter att avvika från gruppens normer. Denna situation möjliggörs just genom frånvaron av fasta värderingar—när allt är relativt blir de sociala förväntningarna allenarådande. I Japan bestäms "rätt" handling uteslutande av kontexten och individens plats i hierarkin. Liksom i dagens svenska akademiska diskurs betraktas sanning som socialt konstruerad. Det som kollektivet eller auktoriteterna accepterar som sant blir per definition gällande i praktiken, vilket illustreras av det japanska ordspråket om att det är riskfritt att gå mot rött ljus om alla gör det (jfr. Miles, 'Of truth, tolerance and tyranny', Kategoria, No. 22-23, 2001).

Ett relativistiskt synsätt tenderar att framtvinga auktoritära strukturer för att upprätthålla samhällsordningen. Detta manifesteras genom strikta beteendenormer som alla måste följa, oavsett personlig övertygelse. När moraliska sanningar förkastas till förmån för relativism måste en ny fixpunkt skapas kring vilken medborgarna kan samordnas. Staten och dess regelverk prioriteras då framför medborgarnas frihet. Historien visar detta mönster: upplysningens avståndstagande från religiösa absoluter banade väg för 1900-talets totalitära ideologier. Fascism och nazism var direkta konsekvenser av upplysningsrelativismen och den romantiska idealismen. Vi ser idag tecken på en liknande utveckling från värderelativism mot ökad auktoritär styrning. (För fördjupning, se min artikel: Om den intoleranta toleransen: hur relativism leder till tyranni.)

[Hubert]

Nja, det här handlar väl mest om kapitalismens förbannelse.
Inget fel med det - men jag gav svar på din fråga Blir vi fångna i vår egen teknologi?.

Har människor inte alltid varit fångna i sin egen teknologi?
Vassa flintastenen löste väl relevant och våldsamt på sin tid?
Den skapade en sorts kultur, liksom brons och järn senare.
Hur påverkade dessa teknologiska innovationer människors sätt att fundera?

Vad Jacques Ellul avser med "Västerlandets grundläggande värderingar" framgår inte, men jag misstänker att den har med den judisk-kristna värderingsgrunden (vad nu den är?) att göra. Men givetvis hade alla nyvunna teknologiska framsteg inget att göra med "Västerlandets grundläggande värderingar" fast katolska kyrkan dominerade allt i Europa från kanske 800-talet. Eller? Hur kunde teknologin utvecklas i katolskt dominerade Europa av egen inneboende logik utan att kyrkan ingrep?
Eller saknades teknologiska innovationer ända fram till nutid då alla kyrkors makt reducerats till söndagar?

Teknologin idag är givetvis inte slutet på människors uppfinningsförmåga.
I morgon är många kanske fångna av någon annan?
I övermorgon? Och nästa dag?
Människor hittar alltid på något som fängslar mer!
Men är det ett fängsel?
Det är en språngbräda!

Elluls tankegångar kan åskådliggöras genom Japan, där teknokratins inflytande på människans villkor är särskilt påtagligt. Landet representerar kulmen av ett samhälle där det sociala livet underordnats ekonomiska imperativ och konsumtionshets. Här framträder välståndets otillräcklighet som tydligast. Enligt McCormack ("The Emptiness of Japanese Affluence", 1996) demonstrerar Japan hur ihålig en ensidig fokusering på ekonomisk tillväxt blir. Han observerar hur "invånarna i Tokyo och Osaka, trots sin position som världens mest välbärgade stadsbor, präglas av en genomgripande känsla av meningslöshet och alienation" (Introd.).

Medan landet ytligt sett framstår som västerländskt, uppvisar det en anmärkningsvärd grad av social kontroll. Det japanska samhället präglas av en paradoxal kombination: å ena sidan en utpräglad moralisk relativism, å andra sidan ett genomgripande konformitetstryck. Den enskilde har små möjligheter att avvika från gruppens normer. Denna situation möjliggörs just genom frånvaron av fasta värderingar—när allt är relativt blir de sociala förväntningarna allenarådande. I Japan bestäms "rätt" handling uteslutande av kontexten och individens plats i hierarkin. Liksom i dagens svenska akademiska diskurs betraktas sanning som socialt konstruerad. Det som kollektivet eller auktoriteterna accepterar som sant blir per definition gällande i praktiken, vilket illustreras av det japanska ordspråket om att det är riskfritt att gå mot rött ljus om alla gör det (jfr. Miles, 'Of truth, tolerance and tyranny', Kategoria, No. 22-23, 2001).

Ett relativistiskt synsätt tenderar att framtvinga auktoritära strukturer för att upprätthålla samhällsordningen. Detta manifesteras genom strikta beteendenormer som alla måste följa, oavsett personlig övertygelse. När moraliska sanningar förkastas till förmån för relativism måste en ny fixpunkt skapas kring vilken medborgarna kan samordnas. Staten och dess regelverk prioriteras då framför medborgarnas frihet. Historien visar detta mönster: upplysningens avståndstagande från religiösa absoluter banade väg för 1900-talets totalitära ideologier. Fascism och nazism var direkta konsekvenser av upplysningsrelativismen och den romantiska idealismen. Vi ser idag tecken på en liknande utveckling från värderelativism mot ökad auktoritär styrning. (För fördjupning, se min artikel: Om den intoleranta toleransen: hur relativism leder till tyranni.)

[Mlw]

Nja, det här handlar väl mest om kapitalismens förbannelse.
Inget fel med det - men jag gav svar på din fråga Blir vi fångna i vår egen teknologi?.

Nej, frågan har inte besvarats. Teknologin är mer än ett verktyg—den riskerar att bli ett fängelse. Vi tenderar att se teknologi som neutrala redskap, likt en skiftnyckel, men detta är en förenklad syn. Vi förbiser ofta hur teknologin gradvis tar kontroll över oss, så att vi istället blir dess redskap.

Ett exempel är läkemedelsindustrin som utvecklar nya virus för att sedan erbjuda dyra vacciner som motmedel. I vardagen ser vi hur människor tillbringar merparten av sin tid framför bildskärmar—på arbetet, under pendlingen och i hemmet. Våra hjärnor genomgår fysiska förändringar för att anpassas till denna nya verklighet. Tekniken omformar oss systematiskt till biologiska maskiner, ett fenomen som är särskilt påtagligt i Japan. Detta för tankarna till filmen Matrix, där människor reducerats till passiva varelser i kuvöser, försedda med näring medan deras hjärnor är uppkopplade mot en virtuell verklighet.

[Hubert]

Stenåldern, bronsåldern, järnåldern - inget som jag har hittat på.
Hur tog dessa innovationer kontrollen över dåtidens människor?
Hade de ingen glädje och nytta av dem?

Matrixfilmerna är en härlig dystopi som jag älskar.
Inte för dystopin utan för att slutet är optimistiska att människa och teknologi förstår varandra.
Bra sammanfattning av vår kända historia från stenålder till idag: Vi klarar det!

Nja, det här handlar väl mest om kapitalismens förbannelse.
Inget fel med det - men jag gav svar på din fråga Blir vi fångna i vår egen teknologi?.

Nej, frågan har inte besvarats. Teknologin är mer än ett verktyg—den riskerar att bli ett fängelse. Vi tenderar att se teknologi som neutrala redskap, likt en skiftnyckel, men detta är en förenklad syn. Vi förbiser ofta hur teknologin gradvis tar kontroll över oss, så att vi istället blir dess redskap.

Ett exempel är läkemedelsindustrin som utvecklar nya virus för att sedan erbjuda dyra vacciner som motmedel. I vardagen ser vi hur människor tillbringar merparten av sin tid framför bildskärmar—på arbetet, under pendlingen och i hemmet. Våra hjärnor genomgår fysiska förändringar för att anpassas till denna nya verklighet. Tekniken omformar oss systematiskt till biologiska maskiner, ett fenomen som är särskilt påtagligt i Japan. Detta för tankarna till filmen Matrix, där människor reducerats till passiva varelser i kuvöser, försedda med näring medan deras hjärnor är uppkopplade mot en virtuell verklighet.

[Algotezza]

Hubert du har rätt. Det finns en syntes.

Dit försöker jag nå med allt jag gör, musik text bild. Kommunikation med andra digitalt och fysiskt.

[unik]

mlw - du är fantastisk -
och påbud kommer ...

[Anders]

Hu mycket rötter har ni i fattigsverige?. Ni skulle sett damen vi köpte vårt hus av, då vi frågade om det funnits kakelugnar. För henne var inte kakelugnar nåt scharmigt, utan ett helvete som tog slut med värmepannan och elementen. Hon visade ingen entusiasm, om man säger så.

Morsan sov under tre filtar, det hände att råttor sprang omkring i rummet. På mornarna på vintern sprang hon in i köket och tryckte sig mot kakelugnen som morfar tidigare tänt.De utedass på gården i stan där farsan växte upp var inte så scharmiga på vintern. Få här skulle vilja byta arbetsmiljö med min farfar mekanikern och morfar slaktaren.

Jag ber er vänligen att sluta rynka näsan åt ”tekniken”. Hubert är inne på rätt spår som jag ser det.

De grundläggande värderingarna är inget problem. Jobba med det du tjänar grundbehoven för samhället med bäst, hårt. Hälsa fredagen som en befrielse. Ryt åt bortskämda tonåringar som väsnas. Uppfostra dina barn till goda medborgare från dag ett. Respektera och gilla institutionerna(ett helvete att de privatiseras). Lyssna på vad forskare och experter säger. Den arbetande svensken står lika högt i moral som någon annan, utan att det behövs nån jävla religion.

[David H]

Hu mycket rötter har ni i fattigsverige?. Ni skulle sett damen vi köpte vårt hus av, då vi frågade om det funnits kakelugnar. För henne var inte kakelugnar nåt scharmigt, utan ett helvete som tog slut med värmepannan och elementen. Hon visade ingen entusiasm, om man säger så.

Morsan sov under tre filtar, det hände att råttor sprang omkring i rummet. På mornarna på vintern sprang hon in i köket och tryckte sig mot kakelugnen som morfar tidigare tänt.De utedass på gården i stan där farsan växte upp var inte så scharmiga på vintern. Få här skulle vilja byta arbetsmiljö med min farfar mekanikern och morfar slaktaren.

Jag ber er vänligen att sluta rynka näsan åt ”tekniken”. Hubert är inne på rätt spår som jag ser det.

De grundläggande värderingarna är inget problem. Jobba med det du tjänar grundbehoven för samhället med bäst, hårt. Hälsa fredagen som en befrielse. Ryt åt bortskämda tonåringar som väsnas. Uppfostra dina barn till goda medborgare från dag ett. Respektera och gilla institutionerna(ett helvete att de privatiseras). Lyssna på vad forskare och experter säger. Den arbetande svensken står lika högt i moral som någon annan, utan att det behövs nån jävla religion.

vilka pratar du med, de inre demonerna?

[Mlw]

Hu mycket rötter har ni i fattigsverige?. Ni skulle sett damen vi köpte vårt hus av, då vi frågade om det funnits kakelugnar. För henne var inte kakelugnar nåt scharmigt, utan ett helvete som tog slut med värmepannan och elementen. Hon visade ingen entusiasm, om man säger så.

Morsan sov under tre filtar, det hände att råttor sprang omkring i rummet. På mornarna på vintern sprang hon in i köket och tryckte sig mot kakelugnen som morfar tidigare tänt.De utedass på gården i stan där farsan växte upp var inte så scharmiga på vintern. Få här skulle vilja byta arbetsmiljö med min farfar mekanikern och morfar slaktaren.

Jag ber er vänligen att sluta rynka näsan åt ”tekniken”. Hubert är inne på rätt spår som jag ser det.

De grundläggande värderingarna är inget problem. Jobba med det du tjänar grundbehoven för samhället med bäst, hårt. Hälsa fredagen som en befrielse. Ryt åt bortskämda tonåringar som väsnas. Uppfostra dina barn till goda medborgare från dag ett. Respektera och gilla institutionerna(ett helvete att de privatiseras). Lyssna på vad forskare och experter säger. Den arbetande svensken står lika högt i moral som någon annan, utan att det behövs nån jävla religion.

Ingen har ifrågasatt teknikens fördelar. Som teknolog är jag själv dess förespråkare! Men vi måste vara medvetna om riskerna för att kunna dra nytta av tekniken i framtiden. Annars riskerar den att bli vår undergång. Stephen Hawking varnade före sin död 2018 att artificiell intelligens kunde bli "antingen det bästa eller värsta som hänt mänskligheten."

Mina rötter finns i "fattigsverige"—mina föräldrar kom från enkla småjordbruk i Västerbotten och Ångermanland. Men som min mor berättade hade de åtminstone en trattgrammofon. Min far arbetade i skogen och tillverkade kolmilor. Det var en helt annan tid. Den tekniska utvecklingen har gått i en svindlande fart.

[Algotezza]

Ja, det är alltid "de andra", antingen de maktgalna giriga ledarna eller "de dumma omedvetna" människorna i "flocken", som gör att den tekniska utvecklingen kan bli farlig när makteliten använder den för egna maktstyrkande syften och när "flocken" blir allt dummare och ytligare genom tekniken, aldrig en själv därför att man varken tillhör makteliten eller "flocken".