Hur definiera skada?

Moderator: Moderatorgruppen

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Inläggav Viola » 31 aug 2004 15:55

Det är det som är felet hos dig, du vill ha en moral. Du vill ha den synen som gör dig delaktig i en gemenskap.

Testa att vara moralisk istället. Nog så svårt, om inte ännu svårare. Men om man är, så kan man inte döma, så som Fann skriver.
-Det vore skönt ibland, men det går inte.
Moral kan inte vara statisk.



Såklart att jag vill ha en moral men inte för att den ska göra mig
delaktig i en gemenskap utan för att gemenskapen ska fungera.
Och det är du som använder ordet "döma". Jag åberopar ingen lag
vare sig samhällelig eller religiös.


Vad skrev jag? Kan du peka på vart jag bejakar självmördaren?
Jag accepterar och låter ansvaret ligga hos individen. Jag hör mig för, räcker ut en hand. Men jag kommer inte tvinga mig på och greppa fast.


Lev ocn låt dö eller något sådant. Såklart folk dör utan att jag kan
göra något åt det. Men jag skulle kalla det att låta dö om jag godkände att
man tog en dödssjuk person från respiratorn - något som jag skulle
kunna göra.
Det beror på situationen om jag accepterar - i ett sånt läge kan det hända att jag vill tvinga mig fast eller se till att personen får vård.
Det kan också hända att jag agerar som du beskriver. Men jag skulle vara mån om att markera att det inte är min önskan att så sker men att det naturligtvis är personens ansvar.

Jag tror din moral bör återkallas och omvärderas. Gör det för en dag, testa att inte stödja dig på invanda antaganden, låt möjligheterna leda.


Din bild av min moral tror jag inte stämmer med min bild. Jag har omvärderat rätt mycket i livet och mer kanske det blir.
Varför tar du för givet att jag kör med "invanda antaganden"?
Är du gud så du kan "rannsaka hjärtan?

Agnostica

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 31 aug 2004 16:03

Felet med oss alla är således att vi inte har några fel :lol:

J R Auk - det där senaste lät rätt intressant, men jag förstår det inte riktigt. Kan du förklara, så att en treåring förstår det, vad som är skillnaden mellan att:

1) Ha en moral (underförstått: och handla efter den)

2) Vara moralisk (är inte detta att handla utifrån en underförstådd moral?)

Det skulle jag vilja veta. Vad menas förresten med "om man är så kan man inte döma"?

/Stefan, dömande (tyvärr)

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Rekapitulering

Inläggav Fann » 31 aug 2004 18:14

hovnarr skrev:Felet med oss alla är således att vi inte har några fel :lol:


jaja. men jag menar faktiskt allvar. Det har betydelse om man börjar betrakta "fel" som egenskaper och inte som något som relaterar till en handling. jag blev rätt hjärntvättad på sånt här när jag arbetade inom omsorgen. Vi försökte lära oss att säga (tänka och mena) att en person HAR ett funktionshinder, en utvecklingsstörning etc. Inte att PERSONEN ÄR utvecklingsstörd. Det kan tyckas som rent ordpet men språket gör faktiskt något med dem som använder det också. På samma sätt försöker jag låta bli att säga och tänka "den här texten ÄR obegriplig" utan i stället "jag förstår inte den här texten". (Sen kan man ju ändå diskutera om det inte finns några rätt allmänna och näst intill objektiva kriterier för att texter ska vara något sånär lättförståeliga)


Till Agnostica: jag har tittat bakåt i den här tråden för att hitta "brytpunkten" när det blev så att vi kom att fastna i om vad jag tyckte om om att man tycker. Den tror jag uppstod när jag försökte föra tillbaka samtalet till sakfrågan, lustigt nog, det vill säga detta om hur man kan definiera skada. men där hamnade vi på grund av vi inte diskuterade sakfrågan från början vilket i sin tur berodde på att jag fastnade i begreppsdefinitionerna.. Men i vilket fall svarade jag i mitt försök att rädda repet något i stil med att en orsak till att vi tappade sakfrågan kan vara att det är svårt att tala om den – kanske är att det är så uppenbart att det inte finns några enkla ställningstaganden så då är det svårt att hitta en ingång. Då kontrade du med frågor som hade att göra med om man ändå inte måste reagera, och så var snurren igång... Men tittar man bakåt i tråden är det mycket tydligt att vi pratar alldeles förbi varandra.

Jag är ledsen att jag varit så himla intensiv och antagligen tröttsam, till mitt försvar får jag väl säga att jag varit uppriktig ändå, jag har faktiskt försökt reda ut det som jag inte alls fick nån ordning på men jag borde ha lyssnat mer på vad det var du ville prata om och inte lagt mig i om jag inte tyckt att jag hade något att säga. Och det är npg som sagt så det är. Jag har ingen uppfattning om hur man ska kunna fastställa om skada uppstår (dvs icke-önskvärda tillstånd som sätter ned funktionen i något avseende). I sadomasochisttråden nämner du att man skulle kunna ta del av fd "offers" berättelser. Jag antar att du tänker dig att det som dessa personer i så fall skulle kunna berätta skulle kunna medföra att man lättare skulle kunna känna igen de mönster som kännetecknar en skadlig situation. Det låter rimligt. När det gäller mobbning tex har ju fd mobboffers egna berättelser haft stor betydelse både för förståelsen av vad det är som sker vid mobbning men också för att omgivningen ska bli bättre på att uppmärksamma när normalt bråk går över till farlig mobbning… Ändå verkar det ju nästan omöjligt att få bukt med den här sortens problem och i vilket fall är väl inte diagnosticeringen det enda som krävs i just det fallet..

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Re: Rekapitulering

Inläggav Viola » 01 sep 2004 08:32

Fann skrev:

– kanske är att det är så uppenbart att det inte finns några enkla ställningstaganden så då är det svårt att hitta en ingång. Då kontrade du med frågor som hade att göra med om man ändå inte måste reagera, och så var snurren igång... Men tittar man bakåt i tråden är det mycket tydligt att vi pratar alldeles förbi varandra.



Man är ju den man är från början i viss mån och man är färgad av sin
bakgrund - jag med min frireligiösa bakgrund du med din intellektuella,
icke-religiösa bakgrund. men är man kanske också färgad av sin yrkesroll. Du av din pedagogroll och fastän jag också jobbat och jobbar
en del som lärare kanske jag är mer färgad av min tidigare verksamhet
i sociala sammanhang. Som "socialtant" tycker jag ju att man alltid måste
skapa sig en uppfattning och att det är alldeles extra viktigt i de situationer det inte finns några självklara svar.

Nej, det finns inga enkla svar på vad som är skada men då måste man
väl försöka tänka vad som uppenbart skadar och där det finns
otillbörlig risk för skada - man måste ju ibland ta ställning innan man
vet - när man har facit i hand är det kanske för sent.

Du har svårt för mitt moralierande och jag är kanske tröttsamt moraliserande ibland och kanske borde lära mig att bortse från mina
värderingar och bara helt kallt analysera saker och ting.

Men som jag uppfattar det så är du extremen åt andra hållet - du tar
på dig pedagogens eller analytikerns roll och ditt eget jag - vem du är
vilka värderingar du har det försvinner. Därför kan man uppfatta dig
som lite opersonlig och identitetslös ibland.

Men det är väl en bra egenskap för att vara pedagog och inte blanda
in sina egna värderingar - kanske advokat också - jag har alltid funderat
på hur man klarar av att vara försvarsadvokat till hemska brottslingar -
har en känsla av att du skulle klara det - eller? :?:

Agnostica

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 01 sep 2004 11:43

hovnarr skrev:Felet med oss alla är således att vi inte har några fel :lol:

J R Auk - det där senaste lät rätt intressant, men jag förstår det inte riktigt. Kan du förklara, så att en treåring förstår det, vad som är skillnaden mellan att:

1) Ha en moral (underförstått: och handla efter den)

2) Vara moralisk (är inte detta att handla utifrån en underförstådd moral?)

Det skulle jag vilja veta. Vad menas förresten med "om man är så kan man inte döma"?


Ok till att börja med så dissekerar vi orden:

Ha - här äger vi något, vi har objektifierat det som vi avser

Vara - här tillskriver vi vårt varande, vår existens, en egenskap. Vi kan kalla det en strävan.

Så om någon säger:
"Jag har en moral" så antyds att denne någon har tagit i besittning något, har förskansat sig över ett objekt, en statisk moral.

O andra sidan om någon skulle säga:
"Jag är moralisk" så handlar det inte om vedertagna värderingar. Här tar individen på sig anvaret att förkroppsliga moral. Att sträva efter att uppnå ett tillstånd där moralen är karaktären, sammanflätat. Vi är moraliska när vi inte nöjer oss förräns hela vårt jag har accepterat situtionens moraliska försvarbarhet eller icke försvarbarhet.

"om man är så kan man inte döma" Är väl inte riktigt korrekt utryckt. Men om man ÄR moralisk som jag disskuterade innan så dömer man nog inte lika lätt.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Re: Rekapitulering

Inläggav J R Auk » 01 sep 2004 11:46

Fann skrev:jaja. men jag menar faktiskt allvar. Det har betydelse om man börjar betrakta "fel" som egenskaper och inte som något som relaterar till en handling. jag blev rätt hjärntvättad på sånt här när jag arbetade inom omsorgen. Vi försökte lära oss att säga (tänka och mena) att en person HAR ett funktionshinder, en utvecklingsstörning etc. Inte att PERSONEN ÄR utvecklingsstörd. Det kan tyckas som rent ordpet men språket gör faktiskt något med dem som använder det också. På samma sätt försöker jag låta bli att säga och tänka "den här texten ÄR obegriplig" utan i stället "jag förstår inte den här texten". (Sen kan man ju ändå diskutera om det inte finns några rätt allmänna och näst intill objektiva kriterier för att texter ska vara något sånär lättförståeliga)


Hovnarr:
Fann beskriver här skillnaden mellan ha och vara på ett utmärkt sätt.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Jonas Nystrom
Inlägg: 709
Blev medlem: 04 jan 2004 23:04
Ort: errrr... Ahhh... it's all coming back now...

moral

Inläggav Jonas Nystrom » 01 sep 2004 16:59

Det du säger nu om att ha moral kontra att vara moralisk är klockrent, Auk, men rimmer illa med ditt pryda motto. Men det har vi redan pratat om. Orsaken till att jag tar upp det igen är att du just steg ett snäpp på min respektlista. Varför den annars så sprudlande intelligente Hovnarr inte fattade vad du säger övergår mitt klena förstånd. Kanske hade han bråttom. Vad tror du?

jn
Ab aspera ad astra!

Jonas Nystrom
Inlägg: 709
Blev medlem: 04 jan 2004 23:04
Ort: errrr... Ahhh... it's all coming back now...

moral

Inläggav Jonas Nystrom » 01 sep 2004 17:00

Det du säger nu om att ha moral kontra att vara moralisk är klockrent, Auk, men rimmer illa med ditt pryda motto. Men det har vi redan pratat om. Orsaken till att jag tar upp det igen är att du just steg ett snäpp på min respektlista. Varför den annars så sprudlande intelligente Hovnarr inte fattade vad du säger övergår mitt klena förstånd. Kanske hade han bråttom. Vad tror du?

jn
Ab aspera ad astra!

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 01 sep 2004 18:27

Ah, nu förstår jag. Du lägger alltså in en stasis i att "ha en moral", Auk (jag utgår ifrån att du ger begreppet samma innebörd, Jonas). En stasis som inte finns i att "vara moralisk". Själv gör jag nog inte den skillnaden (jag menar att man kan söka struktur i sina tankar, och handla efter strukturen, men strukturen är inte statisk utan utvecklas beroende på utfallet av handlingarna). I mina egna ord skulle jag väl säga att det är frågan om man vill anpassa teorin efter verkligheten eller tvärtom.

Fann
Inlägg: 482
Blev medlem: 28 nov 2003 14:34

Re: Rekapitulering

Inläggav Fann » 01 sep 2004 19:02

agnostica skrev:
Fann skrev:

– kanske är att det är så uppenbart att det inte finns några enkla ställningstaganden så då är det svårt att hitta en ingång. Då kontrade du med frågor som hade att göra med om man ändå inte måste reagera, och så var snurren igång... Men tittar man bakåt i tråden är det mycket tydligt att vi pratar alldeles förbi varandra.



Man är ju den man är från början i viss mån och man är färgad av sin
bakgrund - jag med min frireligiösa bakgrund du med din intellektuella,
icke-religiösa bakgrund. men är man kanske också färgad av sin yrkesroll. Du av din pedagogroll och fastän jag också jobbat och jobbar
en del som lärare kanske jag är mer färgad av min tidigare verksamhet
i sociala sammanhang. Som "socialtant" tycker jag ju att man alltid måste skapa sig en uppfattning och att det är alldeles extra viktigt i de situationer det inte finns några självklara svar.


Säkert har ens reaktioner att göra med allt detta. det här med "pedagog" och "neutralitet" har jag inte tänkt på förut. Kanske det. Kan tänka mig att mina år inom omsorgen när jag fick möta sådant som nästan inte gick att förstå och som var vidrigt och avskyvärt om man man bara reagerade med ryggmärgen (svår självdestruktivitet, folk som petar ut sina ögon, kletar med bajs och sånt) kan ha medfört att jag inte i första hand funderar "vad ska man tillåta". Det är liksom ingen mening att säga åt en person som petar ut ögonen på sig själv att så får man inte göra, och blir jag själv så äcklad av att få bajs på mig att jag inte kan bemöta folk på ett värdigt sätt så har jag inte där att göra. (Nåja de flesta av de personer jag mött har inte haft såna där hyss för sig men bara det att man då och då råkade ut för det satte ju alla möjliga av ens grundläggande värderingar på prov…)

Nej, det finns inga enkla svar på vad som är skada men då måste man väl försöka tänka vad som uppenbart skadar och där det finns
otillbörlig risk för skada - man måste ju ibland ta ställning innan man
vet - när man har facit i hand är det kanske för sent.


Jag har ingen annan uppfattning än du när det gäller detta. Det är givetvis bra att lära sig att känna igen mönster och mekanismer som är farliga. Och jag delar din uppfattning att starkt ideologiserade föreställningar relaterade till beteenden som bygger på våld och underkastelse ÄR farliga. Det kan man väl säga att man VET ändå. Det är ju inte heller svårt att förstå varför det är farligt. Sen vad som är farligt i varje enskilt fall är förstås inte lika lätt att säga.

Du har svårt för mitt moralierande och jag är kanske tröttsamt moraliserande ibland och kanske borde lära mig att bortse från mina
värderingar och bara helt kallt analysera saker och ting.


Det är väl bara om det är ett bekymmer för dig själv att du moraliserar som du borde fundera i dom banorna eller? Jo jag har svårt för moraliserande men det är ju i sin tur mitt bekymmer. Människor moraliserar och det får jag lov att acceptera.

Men som jag uppfattar det så är du extremen åt andra hållet - du tar på dig pedagogens eller analytikerns roll och ditt eget jag - vem du är
vilka värderingar du har det försvinner. Därför kan man uppfatta dig
som lite opersonlig och identitetslös ibland.


haha - ja det kanske man kan. Det är lustigt det där vad man har för bild av sig själv och hur andra uppfattar en. Att jag skulle vara identitetslös är en nästan befriande tanke för mig, jag känner mig i allmänhet som att jag är så mycket "person" att det ibland blir alldeles för mycket. Jag kanske tar igen för all "personlighet" och får vara mer av en "tankemaskin" här kanske? Hmm tål att tänka på...

Men det är väl en bra egenskap för att vara pedagog och inte blanda in sina egna värderingar - kanske advokat också - jag har alltid funderat på hur man klarar av att vara försvarsadvokat till hemska brottslingar - har en känsla av att du skulle klara det - eller? :?:

Agnostica


Wow! Jo faktum är att jag på lite äldre dar har tänkt att jag nog skulle kunna ha passat som advokat (men jag har nog tänkt mig åklagare). (men jag kan säga dig att om du träffade mig i verkligheten skulle du nog ha en annan uppfattning… En halvgammal slamsmaja med trollhår och expressivt rörelsemönster är inte riktigt passande i de svala rättsalarna.) Men jag tror ändå att du har helt rätt. Jag skulle passa som jurist (men hade aldrig orkat ta mig igenom propedeuten och är alldeles för lat och slarvig) men jag har också lockats av tanken på att hitta det goda i alla människor och den enorma utmaning det måste vara att ge en allmänt hatad person en rättvis behandling och att hantera sina egna ryggmärgsreaktioner. Så var det faktiskt inom omsorgen också. Jag insåg tidigt att jag för att kunna vara rakryggad MÅSTE hitta något att tycka om även hos dem som ingen kunde älska (som det verkade). Jag kunde inte stå ut med tanken att det kunde vara så att det fanns dem som alla tyckte illa om. Jag upptäckte att jag bar på en naiv och idealistisk föreställning om "rättvisa". –Det finns nån för alla, det gäller bara att hitta rätt och ödet osv. Jag insåg att det i stället är så djävla illa att den som redan är älskad blir älskad och den som ingen vill ha vill ingen ha ända tills någon hittar något hos som den vill ha. För mig blev det musiken som tog mig igenom den där kärlekslösheten.

Ojoj. Detta blev en utvikning ska jag säga. Men som sagt. Vi lägger ned detta nu. Fortsätt moralisera Agnostica! Strunta i att folk blir sura på dig! Det behövs dom som är besvärliga!

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Re: moral

Inläggav J R Auk » 02 sep 2004 15:22

Jonas Nystrom skrev:Det du säger nu om att ha moral kontra att vara moralisk är klockrent, Auk, men rimmer illa med ditt pryda motto. Men det har vi redan pratat om. Orsaken till att jag tar upp det igen är att du just steg ett snäpp på min respektlista. Varför den annars så sprudlande intelligente Hovnarr inte fattade vad du säger övergår mitt klena förstånd. Kanske hade han bråttom. Vad tror du?

jn


Jag tror bara att den yngre generationen inte reflekterar i samma utsträckning över ordvalet "ha". Det har alltid använts, felaktigt, under vår tid.
Ansvarslösheten har gett oss:
Sömnproblem, deprisionen, psykisk labilitet osv osv.
Intressant; tycker jag det är, att tänka på vilken roll säljaspekten har haft för detta.
Objektifiera och sen produktifiera (kan man säga så?) för att distansera individen från problemet, så att en yttre aktör kan träda in med mirakelmedicinen som tar bort allt det onda :-k

Eller fick du uppleva att människor:
Led av sömnlöshet, var gifta (kontra ha en fru), var närsynta el översynta?

Eller misstar jag mig på tidens åverkan på språket. Skedde denna förändring tidigare?

Tycker du det inte stämmer då? Mitt måtto!
Jag anser mig vakta lika bra som Kerberos, trots mitt endaste huvud :)

PS. Kul att man fick klättra lite uppåt, nu gäller det väl bara att hitta bra fäste för båda armar och ben, så inte ögonblickets triumf spoileras av hybrisen som bubblar inom mig. DS
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 02 sep 2004 15:33

Jag är rådlös. Vilken glädje! :D


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 19 och 0 gäster