Varat och tiden. Översättningar.

Moderator: Moderatorgruppen

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 17 jun 2007 18:38

Avantgardet skrev:Någon mer än jag som ser en tydlig parallell mellan den reifierade proletären och Heideggers Mannet? (Om vi kan hoppa en bit in i verket vill säga)



Vad menar du med den reifierade proletären?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 17 jun 2007 18:42

CAUSTIX skrev:
Nej i det vardagliga bestyret (och dit får man räkna vardagsspråket) så har vi en förförståelse för Varat. Det han kallar förontologisk förståelse.
Det är ju först i det förhandenvarande perspektivet som vetenskapsmän och filosofer blir uppmärksamma att något är, men då just som ett ting och därför så rör de sig på ett ontiskt plan där varat döljs. Det är ju först i och med våra grundstämmningar, främst ångesten i SZ, som vi kan få syn på varat, och då på alla nivåer.


Vad menar du med "ångesten i SZ" och att den ger en syn på varats alla nivåer?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 17 jun 2007 19:25

J R Auk skrev:
Avantgardet skrev:Någon mer än jag som ser en tydlig parallell mellan den reifierade proletären och Heideggers Mannet? (Om vi kan hoppa en bit in i verket vill säga)



Vad menar du med den reifierade proletären?


Hos Heidegger är ju Mannet den människa som lever utifrån meningen att "man(-net) gör" istället för "Jag gör". Ett slags dussinmänniska som vi ser  lite överallt i dagens samhälle. Den reifierade proletären (knyckt av Georgy Lukács) är den som säljer sig som ett objekt åt kapitalisten - sin arbetstid, sina färdigheter -, blir synonym med sitt skrå - till följd av bl.a. kaitalismens specialisering av arbetsuppgifter. Jag ser kopplingar här.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 17 jun 2007 21:08

J R Auk skrev:
CAUSTIX skrev:
Nej i det vardagliga bestyret (och dit får man räkna vardagsspråket) så har vi en förförståelse för Varat. Det han kallar förontologisk förståelse.
Det är ju först i det förhandenvarande perspektivet som vetenskapsmän och filosofer blir uppmärksamma att något är, men då just som ett ting och därför så rör de sig på ett ontiskt plan där varat döljs. Det är ju först i och med våra grundstämmningar, främst ångesten i SZ, som vi kan få syn på varat, och då på alla nivåer.


Vad menar du med "ångesten i SZ" och att den ger en syn på varats alla nivåer?
Ja ångesten är ju grundstämmningen av alla stämmningar i Sein und Zeit...........du har väl läst?

det är ju i eller kanske snarare direkt efter ångesten som det egentliga varat framträder, då blir alla varamodus synliga för oss. Själva distinktionen egentlig oegentlig får vi syn på när vi är eller nyss varit stämda i ångesten.

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 17 jun 2007 21:16

Avantgardet skrev:
J R Auk skrev:
Avantgardet skrev:Någon mer än jag som ser en tydlig parallell mellan den reifierade proletären och Heideggers Mannet? (Om vi kan hoppa en bit in i verket vill säga)



Vad menar du med den reifierade proletären?


Hos Heidegger är ju Mannet den människa som lever utifrån meningen att "man(-net) gör" istället för "Jag gör". Ett slags dussinmänniska som vi ser  lite överallt i dagens samhälle. Den reifierade proletären (knyckt av Georgy Lukács) är den som säljer sig som ett objekt åt kapitalisten - sin arbetstid, sina färdigheter -, blir synonym med sitt skrå - till följd av bl.a. kaitalismens specialisering av arbetsuppgifter. Jag ser kopplingar här.


För Heidegger så är "das man" ett varamosus som vi alla är och måste befinna oss i, vardagen skulle inte funka annars. Det handlar om att vi skjuter i från oss det som är jobbigt t.ex. dör gör "man" inte jag. Mannet är den som bli den ansvarige..dvs ingen. Vi föds ju in i mannet, det egna jaget är något som kommer senare.
Jag skulle inte ens vilja jämföra med Lukács, de talar helt enkelt om olika saker. Men klart att  L säkert tagit inspiration av Heidegger.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 17 jun 2007 23:21

Ah jag kopplade inte att SZ var boken :)

Läser ju på svenska vet du. Tiden och varat. TV
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 17 jun 2007 23:28

J R Auk skrev:Ah jag kopplade inte att SZ var boken :)

Läser ju på svenska vet du. Tiden och varat. TV


Du menar VT Varat och Tiden :)

Nej jag läser den Svenska men har den tyska som referens. Tänkte dock bättre på tyskan och plöja igenom den.

hmmm det skall ju vara "varamodus" inte "varamosus" nedan... orkade inte ändra.

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 17 jun 2007 23:30

Alltså ovan inte nedan........hmmmmm

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 17 jun 2007 23:41

:D

Påverkan måste i såna fall skett omvänt - enligt utgivningsår. De har givetvis helt olika infallsvinklar men jag anser fortfarande att det finns kopplingar här (som är fruktbara). Det finns ju inget motsägelsefullt i påståendet att Mannet utgör, på många sätt, samma varamodus som den reifierade proletären befinner sig i - de tangerar varandra. Heidegger talar ju också om ett slags emancipation - den autentiska människan -, och i den bemärkelsen blir det extra intressant.

I Herbert Marcuse, som studerade under Heidegger, strålar dessa två influenser samman, och jag tror baske mig att jag får undersöka honom närmre (har endast läst hans "den estetiska dimensionen"). Klassikern när det gäller Marcuse är "One dimensional man". Lite offtopic men. Tragglat mig igenom Kants "Religionen inom det blotta förnuftets gränser" nu idag, ger mig i kast med min Heidegger imorgon!

Kul att du har sån koll CAUSTIX!
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 18 jun 2007 02:59

Avantgardet skrev::D

Påverkan måste i såna fall skett omvänt - enligt utgivningsår. De har givetvis helt olika infallsvinklar men jag anser fortfarande att det finns kopplingar här (som är fruktbara). Det finns ju inget motsägelsefullt i påståendet att Mannet utgör, på många sätt, samma varamodus som den reifierade proletären befinner sig i - de tangerar varandra. Heidegger talar ju också om ett slags emancipation - den autentiska människan -, och i den bemärkelsen blir det extra intressant.

Kul att du har sån koll CAUSTIX!


Ok jag hade fel där. Men Heidegger hade i flera år innan hållt föredrag om det som skulle sluta i VT. Han var ju just känd som en ypperlig talare, men hade inte publicerat mycket. Men hans filosofi fanns där innan Lukacs publicerade "Historia och klassmedvetande" 1923. Men jag tror snarare att det handlar om att båda utgått i från samma filosofer som Kant, Dilthey, Kierkegaard mfl än att det rör sig om en direkt påverkan. Skulle isofall vara indirekt genom Rickert och Lask. Om Lukacs bevistat något föredrag av Heidegger känner jag inte till. Heidegger som kommer i från en strikt katolsk tanketradition var ju inte mycket till övers för Marxismen. Dessutom rör sig heidegger inom det fenomenologiska projektet med hans ontologi på ett sätt som jag inte direkt kan se likheter med hos Lukács. Hans senare kritik av Heidegger som irrationalist visar också på hur otroligt olika deras tänkande var.

Mannet är ju en modus av vad det är att vara människa oavsett klass osv. Det handlar inte om att bli medveten om din samhällsställning utan om vad det innebär att vara människa överhuvud. Du kan inte emancipiera mannet i och med att du aldrig kan leva i ett egentligt varamodus, det vardagliga bestyret skulle inte fungera. vi lever alla både egentligt och oegentligt. Heidegger säger också att det inte finns någon skillnad i värde.

och nej, jag har ingen superkoll på Lukács. intressant är dock (om jag förstått honom rätt) att förhållandet mellan personer tycks snarare fått en tingslig karaktär i de kommunistiska stater som funnits t.ex. Sovjet, DDR, Kina mfl. än i de västerländska kapitalistiska staterna. Det är ju just  i dessa stater som man kan tala om en avhumanisering och förtingsligande. Medvetandestrukturerna tycks där förtingsligats.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 18 jun 2007 09:33

Först tänkte jag styrka mitt tidigare uttalande, jag fann när jag bläddrade det som jag förut talade om.

"Parmenides tes: Varat är det som visar sig i det rena skådande förnimmandet och det är enbart detta seende som upptäcker varat.
Den ursprungliga och äkta sanningen ligger i den rena åskådningen. Denna tes kom att i fortsättningen  förbli grundvalen för den västerländska filosofin. Den hegelska dialektiken fann däri sitt motiv, och den är möjlig enbart på dess grund."

Nu har jag klippt det lite kort, det är i undersökningen som rubriceras nyfikenheten som jag finner det ovan skrivna. Och vad menar han med Västerländskt här annars?

Hur som helst. Jag tror inte jag nått till utläggningen om ångesten och dess stämningar som upptäckbarheten för varat. Vad menar han med ångest? Vad lägger han in i begreppet?

Det enda som jag hittar i första bandet är kapitlet Fruktan som modus av befintligheten. Men jag finner inget där som antyder det du säger CAUSTIX. Gör jag rätt om jag antar att det är i del 2, andra bandet som jag finner det du talar om?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 18 jun 2007 10:06

CAUSTIX skrev:
Avantgardet skrev:
J R Auk skrev:
Avantgardet skrev:Någon mer än jag som ser en tydlig parallell mellan den reifierade proletären och Heideggers Mannet? (Om vi kan hoppa en bit in i verket vill säga)



Vad menar du med den reifierade proletären?


Hos Heidegger är ju Mannet den människa som lever utifrån meningen att "man(-net) gör" istället för "Jag gör". Ett slags dussinmänniska som vi ser  lite överallt i dagens samhälle. Den reifierade proletären (knyckt av Georgy Lukács) är den som säljer sig som ett objekt åt kapitalisten - sin arbetstid, sina färdigheter -, blir synonym med sitt skrå - till följd av bl.a. kaitalismens specialisering av arbetsuppgifter. Jag ser kopplingar här.


För Heidegger så är "das man" ett varamosus som vi alla är och måste befinna oss i, vardagen skulle inte funka annars. Det handlar om att vi skjuter i från oss det som är jobbigt t.ex. dör gör "man" inte jag. Mannet är den som bli den ansvarige..dvs ingen. Vi föds ju in i mannet, det egna jaget är något som kommer senare.
Jag skulle inte ens vilja jämföra med Lukács, de talar helt enkelt om olika saker. Men klart att  L säkert tagit inspiration av Heidegger.


Men är inte Mannet en ofrånkomlighet i sökandet efter varat. Han talar ju om jaget, som det som tänkts i Descartes tradition, som det förhandenvarande. Och detta förhandenvarande som något skymmande varat.

"Tänk om den existentiala analytiken liksom råkar i en fälla, genom att den ovan nämnda ansatsen utgår från jaget såsom något åt tillvaron givet samt från en typ av självutläggning som ligger nära till för tillvaron?"

Det är en nödgad term han inför.

"Vi njuter och roar oss, likadant som man roar sig; vi läser, ser på, och bedömer litteratur och konst, likadant som man läser, ser och bedömer; men vi drar oss också undan från den grå massan, likadant som man drar sig undan från den; vi finner dét upprörande som man finner upprörande. Mannet - som inte är någonting bestämt och som alla, dock inte som summa, ändå är - föreskriver alldaglighetens varaart."

Kopplingen som du ser Avantgardet kan jag se genom att det är en upplåtelse, ett ansvarsflyende som, om än ett omedvetet sådant, som finnes i "mannet" såväl som i den "reifierande proletären".

Men att vi flyr ansvaret är något som gör att vi kan ta ansvaret senare. Vi måste gå genom flykten först. Det är en påtaglighet som gör att vi flyr. Det är en utkastadhet som gör att vi flyr. Det är något konstituerande våra jag att fly. Vad vi flyr vet vi inte, men själva det att vi flyr skapar mening. Det är ett bottnande i att vi inget vet. Vi tyr oss. Och skapar bilder av jaget i potentialer. Jaget i detets "jag". Mannet.

Men Heidegger talar inte om det. Det skymtar dock genom hans beskrivning. Att han skulle ha en idealbild av människans vara, peronlighetens vara, visste jag inte.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 18 jun 2007 18:58

J R Auk skrev:Först tänkte jag styrka mitt tidigare uttalande, jag fann när jag bläddrade det som jag förut talade om.

"Parmenides tes: Varat är det som visar sig i det rena skådande förnimmandet och det är enbart detta seende som upptäcker varat.
Den ursprungliga och äkta sanningen ligger i den rena åskådningen. Denna tes kom att i fortsättningen  förbli grundvalen för den västerländska filosofin. Den hegelska dialektiken fann däri sitt motiv, och den är möjlig enbart på dess grund."

Nu har jag klippt det lite kort, det är i undersökningen som rubriceras nyfikenheten som jag finner det ovan skrivna. Och vad menar han med Västerländskt här annars?

??

Det rena skådandet är ju något Hedidegger ifrågasätter, det är ju riktigt som du säger att den västerländska metafysiken fastnat i tron på något sådant. Heidegger säger ju att till och med det transcendentala apriori är historiskt betingat.
J R Auk skrev:Hur som helst. Jag tror inte jag nått till utläggningen om ångesten och dess stämningar som upptäckbarheten för varat. Vad menar han med ångest? Vad lägger han in i begreppet?

Det enda som jag hittar i första bandet är kapitlet Fruktan som modus av befintligheten. Men jag finner inget där som antyder det du säger CAUSTIX. Gör jag rätt om jag antar att det är i del 2, andra bandet som jag finner det du talar om?


Nej just det ångesten kommer i band två, fruktan är bara försmaken.

Ångesten är grundstämmningen/befintligheten. Ångesten har just inget objekt, utan det som uppenbaras i ångesten är varat i sin egentliga modus. I ångesten så blir tillvaron själv det som går ur led.

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 18 jun 2007 19:03

CAUSTIX skrev:Heidegger har definitivt ingen österländsk syn på varat, även om det är lätt att se likheter.
Enligt vem då? Dig?

CAUSTIX skrev:Heidegger säger att det västerkländska tänkandet måste tänkas utifrån sig självt. det finns inga lösningar genom att vi försöker överföra tankar eller tänka i österländska banor. Man får förutsätta att Heidegger tycker att det österländska filosoferandet måste tänkas klart ut i från sig självt också.
Vad försökter du i detta flummiga parti egentligen förmedla? Är detta något du själv gripigt ur luften eller?

(ursäkta mitt sätt att uttrycka mig, jag försökte bara ta efter dig  :D  )

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 18 jun 2007 19:37

J R Auk skrev:Men är inte Mannet en ofrånkomlighet i sökandet efter varat. Han talar ju om jaget, som det som tänkts i Descartes tradition, som det förhandenvarande. Och detta förhandenvarande som något skymmande varat.

Men mannet blir ju först synligt från tillvaron när den är egentlig, och det är ju ett sätt för oss att vara nämligen oegentligt och ontiskt.
"Jaget" hos descartes är ju ett tänkande ting, alltså något ontiskt. I förhandenheten så får vi syn på tinget (donet, tyget mm) just så som enskilt ting. Men i tillhandenvaron så fungerar donen så som de är tänkta att göra, hammaren spikar osv. Han säger ju att något blir förhanden först genom att det blir ett brott, något går sönder osv.

"Tänk om den existentiala analytiken liksom råkar i en fälla, genom att den ovan nämnda ansatsen utgår från jaget såsom något åt tillvaron givet samt från en typ av självutläggning som ligger nära till för tillvaron?"
Tillvaron är ju alltid i sig en självutläggning på ett eller annat sätt. Heidegger Tillvaron är ju just hermeneutisk, och är ju aldrig enligt Heidegger ett "jag" så som hos Descartes. det finns ingen absolut nu-punkt utan tillvaron är som sådan utsträckt som i-världen-varo.

Jag förstår nog inte riktigt hur du menar tror jag?

Det är en nödgad term han inför.
Hur då menar du?

"Vi njuter och roar oss, likadant som man roar sig; vi läser, ser på, och bedömer litteratur och konst, likadant som man läser, ser och bedömer; men vi drar oss också undan från den grå massan, likadant som man drar sig undan från den; vi finner dét upprörande som man finner upprörande. Mannet - som inte är någonting bestämt och som alla, dock inte som summa, ändå är - föreskriver alldaglighetens varaart."

Kopplingen som du ser Avantgardet kan jag se genom att det är en upplåtelse, ett ansvarsflyende som, om än ett omedvetet sådant, som finnes i "mannet" såväl som i den "reifierande proletären".

Men att vi flyr ansvaret är något som gör att vi kan ta ansvaret senare. Vi måste gå genom flykten först. Det är en påtaglighet som gör att vi flyr. Det är en utkastadhet som gör att vi flyr. Det är något konstituerande våra jag att fly. Vad vi flyr vet vi inte, men själva det att vi flyr skapar mening. Det är ett bottnande i att vi inget vet. Vi tyr oss. Och skapar bilder av jaget i potentialer. Jaget i detets "jag". Mannet.

Men Heidegger talar inte om det. Det skymtar dock genom hans beskrivning. Att han skulle ha en idealbild av människans vara, peronlighetens vara, visste jag inte.


Det där låter för mig mycket luddigt, och till och med felaktigt när det gäller Heidegger. Kan du inte precisera dig lite mer?


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster