Religionsfobi

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

PseydonymHär
Inlägg: 150
Blev medlem: 29 okt 2006 12:38
Ort: Stockholm

Inläggav PseydonymHär » 23 jun 2007 17:29

Att alla har blivit likadana hit och dit, och att alla är mer ytliga....

blir man inte otroligt pressad av ideal i religionen?
Allt man skall leva upp till, man föds till syndare,
man skall bära slöja för att männen är odjur,
man skall bikta sig och så vidare.

Undra hur många som verkligen trodde på gud förritiden. Och undra hur många som hängde på för att alla andra gjorde det. Inte våga säga emot. Kejsarens nya kläder om och om igen.

Btw jag e troende :)

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Re: Nästa steg i evolutionen?

Inläggav Zokrates » 23 jun 2007 17:46

JDM skrev:När chocken lagt sig kommer de alltför ospecialiserade personligheterna sorteras ut, såväl de ytliga som de djupa. Åtminstone i den här teorin.. Finns det fler variabler än djup och ytlighet som behöver vägas in?

, Jonatan


Det du beskriver är alltså en utveckling mot större konformitet på grund av ett ökat socialt grupptryck där vi drivs till att motsvara samhällets förväntningar på oss i en allt större omfattning än tidigare. Alla former av ytterligheter tycks vara måltavla för utrensning.

Frågan kvarstår, vem styr opinionsbildningen om vad som är "rätt" sätt att vara, tycka, känna och tänka?

Kan det vara enskilda aktörer som äger stora massmediaupplagor som genom internet, television, radio tv och tidningar styr opinionen, eller tror du JDM, att kulturen styr sin utveckling självständigt?:?

Användarvisningsbild
miss x
Inlägg: 159
Blev medlem: 10 maj 2007 11:55
Ort: En annan värld

Re: Nästa steg i evolutionen?

Inläggav miss x » 23 jun 2007 19:29

JDM skrev:Jag håller med såväl miss x som Zokrates om att ytligheten troligen blivit mer utbredd nu än någon gång tidigare i den kända historien. En förklaring till detta tror jag kan vara att vi exponeras för mer och mer information, och att tränga in på djupet i all information har vi inte kognitiva resurser till. Ändå så förväntas vi i många avseenden förstå och kunna enormt många fler saker på djupet än för exempelvis 100 år sedan. Resultatet av denna kognitiva stress är att vi blir tvungna att försöka anpassa oss, vilket kan göras på två sätt: 1. Antingen genom att känna till det mesta på ytan. 2. Endast känna till några få saker på djupet.


Mycket väl sammanfattat.

Det ställs så mycket högre krav nuförtiden i omfånget av vad "teoretisk bildning" innebär.
Själv har jag t ex svårt att säga att jag "kan" någonting om jag inte till punkt och pricka behärskar ämnet ur alla sätt att mäta.

Jag tror dock att den samhällsenliga "normen" för att anses som "intelligent" är att vara "allmänbildad".
Det behöver visserligen inte innebära att man behärskar några svårare ämnesområden och heller inte att man begriper "begrepp" ur ett omfattande perspektiv.
Det "duger" ofta att man vet/kan allmänkunskaper och "håller sig uppdaterad när det gäller nyheter i världen".

Ur ett allmänt perspektiv är det som mest "värt" att vara allmänbildad, det värderas som "intelligens".
Jag tycker att det är synnerligen intressant.
På så vis kommer man "lätt undan" med att slänga sig med beprövade och flitigt använda "färdiga" åsikter.

JDM skrev:En annan möjlighet är att de personer som kan följa andras åsikter lyckas anpassa sig bättre i samhället..


Ja.

JDM skrev:Personligen tror jag att båda beteendena kommer utvecklas, men att den omedelbara reaktionen blir den chock som vi nu befinner oss i. Den massiva informationsökningen senaste seklet har gjort att vi tappat bort oss själva.


Ja.
Jag tror att du har rätt. Det får oss människor att känna oss "små och obetydliga" i sammanhanget, något som upplevs obekvämt.
Kanske därför denna utveckling/tendens som vi talar om (?)


Angående världsuppfattning. Vad tror ni gott folk om detta:
http://hem.fyristorg.com/teosofi/Teosof ... digmet.htm

To see a world in a Grand of Sand
And a Heaven in a Wild Flower,
Hold Infinity in the palm of your hand
And Eternity in an hour.

Användarvisningsbild
Skyline
Inlägg: 503
Blev medlem: 10 feb 2007 23:20

Re: Nästa steg i evolutionen?

Inläggav Skyline » 23 jun 2007 20:11

miss x skrev:Angående världsuppfattning. Vad tror ni gott folk om detta:
http://hem.fyristorg.com/teosofi/Teosof ... digmet.htm


Att världen skulle vara ett hologram? Kul tanke. Men skulle alla ha samma hologram i sin hjärna? (Jag läste inte hela artikeln)

Användarvisningsbild
miss x
Inlägg: 159
Blev medlem: 10 maj 2007 11:55
Ort: En annan värld

Re: Nästa steg i evolutionen?

Inläggav miss x » 23 jun 2007 20:23

Skyline skrev:
miss x skrev:Angående världsuppfattning. Vad tror ni gott folk om detta:
http://hem.fyristorg.com/teosofi/Teosof ... digmet.htm


Att världen skulle vara ett hologram? Kul tanke. Men skulle alla ha samma hologram i sin hjärna? (Jag läste inte hela artikeln)


Hmm..Nej. Jag förstod det mer som att allas hjärnor tillsammans skulle utgöra ett hologram.

Användarvisningsbild
miles davis
Inlägg: 575
Blev medlem: 12 jun 2006 00:52

Re: Religionsfobi

Inläggav miles davis » 23 jun 2007 20:50

Sceptisk skrev:I Sverige "lider" vi tydligen av religionsfobi, eller åtminstone Kristofobi och fobi mot alla de Abrahamiska religionerna. Det som är inne är istället New Age och New Thought (som "The Secret"). Även om det sker under ytan.

Det finns t.om föreningar som driver en frontlinje mot alla religiösa föreställningar, Vetenskap och Folkbildning. Dock så håller dom sig till att avslöja myter och bedrägerier vilket ju bara är bra. Men till organisationen flockas också människor med starka ateistiska och andra ideologiska övertygelser om vad religion är för något och hur det ska utrotas.

Kanske är det för att Sverige länge varit vänsterdominerat som religion också har förkastats. Vilket är ganska märkligt eftersom folk i urminnes tider haft någon form av gudatro. Varför har då vänstern helt enkelt valt att förkasta alla gamla folkföreställningar?

Nåja det är inte min huvudfråga; min huvudfråga eller mitt huvudargument är att det finns en skrämselhicka bland folk inför religiösa frågor, en skam som påminner om forna tiders skam inför sexualiteten. Vem i Sverige säger öppet och stolt att dom är troende? Varhelst annars vi tittar i världen så är trosfrågor något helt öppet och självklart, men inte i Sverige. Varför är det så? Och vad leder det till?

Ja det leder till en allmän okunskap om religiösa och filosofiska frågeställnignar och kan nog också leda till en anti-intellektuell kultur där ingenting får diskuteras. Som också desvärre gör att människor blir alltmer främmande inför sin egen existens och sina egna verkliga behov. Det leder också till att folk välkomnar pseudofilosofer och sjuka maktgalna idéer från alla möjliga författare som oftast är antingen helt sjuka i huvet eller bedragare.

Jag märker av att i Sverige finns det nästan inga intellektuella nuförtiden. Dom som finns håller sig undan och man måste söka noga för att hitta dom. Existentiella frågor får inget fotfäste. De flesta jag känner nöjer sig med att sitta hemma och glo på dokusåpor och annat skit eller spelar TV spel tills fingrarna blöder. Visst finns det ett program på TV som diskuterar livsfrågor, men det är inte på TV vi behöver det. Det är i verkliga livet som vi behöver få diskutera och resonera, vi måste alla lära oss hur man gör när man resonerar. Man ska inte behöva bli akademiker för att kunna hålla en viss vidsynthet.

Att bojkotta religionsfrågorna är att bojkotta intellektualismen också. Även om moderna tänkare anser att det inte finns något där att diskutera så vet de unga ingenting om det hela. Hur många ungdomar läser Tomas Aquinas, John av Korset eller Alfred Whitehead? Genom att folk aldrig får bekanta sig med de religiösa tankegångarna så förlorar dom en viktig bit i allmänbildningen och blir därför lätta offer för förvanskare och oseriösa religionsförfattare såsom Deepak Chopra, Wayne Dyer, Jane Roberts, Marlo Morgan, David Icke och många andra med diverse ideologiska agendor.


Ja, den progressivt lagda vänstern - liberaler, socialister - har definitivt varit pådrivande i den svenska sekulariseringsprocessen (precis som överallt annars, givetvis), så i den meningen kan det ligga något i det du påstår Sceptisk - dock missar du den djupare, essentiella orsaken till det svenska tillståndet, vilken går under namnet 'protestantism'. Ett tämligen intressant fenomen, faktiskt.
Åtskillnaden mellan stat och kyrka - det offentliga och det privata - är lite av en nyckel här.

Jag skulle vilja vända på ditt argument och istället påstå att det religiösa - och då i synnerhet den institutionaliserade, offentliga religionen - är ett av de mest hämmande element som någonsin existerat i fråga om människan och hennes förhållande till den egna existensen.
Existentiella spörsmål har nog aldrig varit mer omdebatterade och mångskiftande som nu, och även om vi lever i vad vissa kallar en postmodern tid - med en urholkad modernitets mentalitet - så ska vi inte underskatta den vardagliga människans förmåga att tänka själv - en ytterst begränsad förmåga, enligt vissa här, men den är förmodligen också större nu än vad den någonsin varit förut.
Skrämselhickan är mindre nu än igår, det är ett faktum.

Om du med religiösa frågor inte bara menar existentiella sådana, utan även rent religiöst-dogmatiska - typ gud som sådan, skolastik, mirakel etc. - så ser jag inga större problem i att folk bejakar sin distans från dem, och helt enkel ignorerar dem. De har trots allt inget som helst egenvärde - det är endast religiöst navelskådande; eller försök till självbekräftelse, om man så vill.

Religionsfobi är för övrigt ett tecken på sundhet.

Användarvisningsbild
JDM
Inlägg: 70
Blev medlem: 14 jun 2007 00:57
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Nästa steg i evolutionen?

Inläggav JDM » 24 jun 2007 01:54

Zokrates skrev:Det du beskriver är alltså en utveckling mot större konformitet på grund av ett ökat socialt grupptryck där vi drivs till att motsvara samhällets förväntningar på oss i en allt större omfattning än tidigare. Alla former av ytterligheter tycks vara måltavla för utrensning.


Nej jag menar inte riktigt som du säger. En utveckling mot större konformitet och mindre konformitet. Om jag fortsätter använda hjärnan som analogi så betänk hippocampus som exempel. Hippocampus är nödvändig för att vi kunna befästa minnen i långtidsminnen, det vill säga föra över minnen från korttidsminnet till långtidsminnet. Men hippocampus är ej tillräcklig för att vi ska kunna befästa minnen i långtidsminnet. Först måste hjärnan tolka information som den erhåller från sinnena genom en serie steg som sker omedvetet och sedan skapa en medveten presentation av vad sinnena och hjärnan kännt av och bearbetat. Kanske är hela hjärnan involverad i dessa processer. Enkelt uttryckt, en hjärna som bara bestod av hippocampus skulle inte kunna befästa minnen i långtidsminnet. Många andra delar av hjärnan behövs för detta också. När man säger att hippocampus är den del av hjärnan som är till för att befästa minnen i långtidsminnet så har man styrkt detta med s k dissociationer, enkla eller helst dubbla.

Om någon ej känner till dessa begrepp och är intresserad så kan jag förklara dem!? Alternativt gå in och läs på den här länken: http://en.wikipedia.org/wiki/Dissociati ... chology%29

A. J. Parkin (från länken) skrev: If your TV set suddenly loses the color you can conclude that picture transmission and color information must be separate processes (single dissociation: they cannot be independent because you cannot lose the picture and still have the color). If on the other hand you have two TV sets, one without sound and one without a picture you can conclude that these must be two independent functions (double dissociation).

Nåväl, hippocampus är i alla fall specialiserad till att befästa minnen i långtidsminnet. Men hippocampus bekymrar sig inte om att till exempel upprätthålla hjärtats eller lungornas funktion, trots att hippocampus funktion förlitar sig på att de andra delar av hjärnan som är specialiserade på att styra dessa organ så att dem fungerar som de ska.
Alla delar av hjärnan förlitar sig på varandra, i olika hög grad, för sin överlevnad. Utan de delarna som tolkar synintryck skulle individens överlevnadsförmåga sjunka signifikant, i alla fall innan den moderna civilisationen, så det är inte bara de mest kritiska delarna (som styr hjärta och andning m. m.) som spelar roll. Eftersom alla delar förlitar sig på varandra har två godtyckliga delar av hjärnan alla delar utom två (nämligen dem själva) som dem förlitar sig på (oavsett i hur stor grad) gemensamt. Ett ökat förlitande på andra delar av hjärnan kan därför ses som en ökad "konformitet" i hjärnan. Dock är varje del mer specialiserad och har kanske inte ens en enda motsvarighet ifråga om funktion i hjärnan. Ett ökat specialiserande hos delarna kan därför ses som en minskad konformitet i hjärnan.

JDM skrev:Liksom vår hjärnas specialiserade områden kommer bli mer och mer effektiva kommer olika gruppers intressen i vår kultur bli bättre och bättre på vad dem gör, men samtidigt mer främmande för andra gruppers intressen.


Hur hjärtats eller andningens funktion skall koordineras är totalt främmande för hippocampus, men hippocampus är däremot bättre än alla andra delar i hjärnan på att befästa minnen i långtidsminnet.

Jag hoppas du förstår mig bättre nu!?

Zokrates skrev:Frågan kvarstår, vem styr opinionsbildningen om vad som är "rätt" sätt att vara, tycka, känna och tänka?

Kan det vara enskilda aktörer som äger stora massmediaupplagor som genom internet, television, radio tv och tidningar styr opinionen, eller tror du JDM, att kulturen styr sin utveckling självständigt?:?


Överför detta till analogin med hjärnan:

Zokrates, omskrivning JDM skrev:Vilken del av hjärnan styr "opinionsbildningen" om vad som är "rätt" sätt att ta emot, bearbeta och skicka vidare information?

Kan det vara enskilda delar av hjärnan vars funktion avsevärt berör väldigt många av resterande delar i hjärnan som styr "opinionen", eller är det hela hjärnan som styr sin utveckling självständigt?


Många skulle nog svara att det är evolutionen som "styrt" hjärnans utveckling, och till dem skulle jag föreslå detsamma gällande kulturens utveckling. Ett otillräckligt svar i mina ögon.

Ett annat svar är att Gud styrt hjärnans och kulturens utveckling. Även det ett otillräckligt svar i mina ögon.

Är det verkligen någon som styr utvecklingen av exempelvis hjärnan och kulturen? Att fråga vem som styr förutsätter att någon styr. Fast kan inte världen och dess innehåll bara vara och varda som det är och blir? För övrigt, att uppleva sig ha en fri vilja förutsätter inte att man har en fri vilja. Den kan vara en illusion.

, Jonatan
Min och min flickväns senaste låt: http://downloads.cdon.com/index.phtml?p ... st=7664537

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Re: Nästa steg i evolutionen?

Inläggav Zokrates » 24 jun 2007 03:52

JDM skrev:
Zokrates, omskrivning JDM skrev:Vilken del av hjärnan styr "opinionsbildningen" om vad som är "rätt" sätt att ta emot, bearbeta och skicka vidare information?

Kan det vara enskilda delar av hjärnan vars funktion avsevärt berör väldigt många av resterande delar i hjärnan som styr "opinionen", eller är det hela hjärnan själv som styr sin utveckling självständigt?


Många skulle nog svara att det är evolutionen som "styrt" hjärnans utveckling, och till dem skulle jag föreslå detsamma gällande kulturens utveckling. Ett otillräckligt svar i mina ögon.

Ett annat svar är att Gud styrt hjärnans och kulturens utveckling. Även det ett otillräckligt svar i mina ögon.

Är det verkligen någon som styr utvecklingen av exempelvis hjärnan och kulturen? Att fråga vem som styr förutsätter att någon styr. Fast kan inte världen och dess innehåll bara vara och varda som det är och blir? För övrigt, att uppleva sig ha en fri vilja förutsätter inte att man har en fri vilja. Den kan vara en illusion.

, Jonatan


Minnet

För att förstå hjärnans olika processer när det gäller att etablera minnet i de minnesresidenta delarna av cortex övre och undre lager, krävs det att vi först förstår hur ett minne skapas. Genom de olika sinnesorganen registreras intrycken först i respektive center, ett för synen, ett på vardera hjärnhalvorna för hörseln, ett i mitten området av hjärnan för smaken samt i bakre respektive halva för känseln, ( centrens exakta positioner kan variera eftersom min kunskap inte är dagsfärsk).

Allt sammanställs som en direktupplevelse i främre delen av hjärnan. Det är även här som våra medfödda empatiska behov finns, vår moral och vår överlevnadsinstinkt samt vår jagupplevelse.
En skada på främre delen av hjärnan kan för all framtid föralltid förstöra vår förmåga att minnas nya händelser över ett längre tidsperspektiv.

Här lagras alltså först ett korttidsminne som kan vara i upp till ett par timmar, dock ej längre tid än ett dygn eller en sömnperiod emellan.
I en normal hjärna förflyttas korttidsminnet över till det så kallade hippocampus, två mandelstora områden beläget i den undre delen av  hjärnan strax ovanför hjärnstammen. Hjärnstammen styr de autonoma systemen i kroppen, andning, hjärtslag med mera.

Hjärnan använder ett komplext system av minnesbitar, vilket innebär att samma cellstrukturer kan lagra bitar från tidigare minnen inom exakt samma strukturer. En tidsfaktor stämplar varje minne så att när minnet avläses genom hågkomst, är det samma serier från samma tidsperiod som avläses.

Tidsfaktorn består av kemiska ämnens friskhet, ett nytillskott upplevs som nyligen. En äldre kemiskt substans av samma ämne upplevs som ett äldre minne. Tänk på detta som en parallell till alltings förgänglighet i form av ett äpple. Först ett skott, sen ett kart, en mogen frukt, ett övermoget ett ruttet.

Äpplet är detsamma, men dess kemiska struktur förändras och försämrar avläsningen. Det samma gäller alltså tidsfaktorn hos minnet.

Kapaciteten att minnas är helt beroende på hur många tidigare minnen hjärnan valt att placera inom detta område, hippocampus.
Att vilja minnas ökar kapaciteten och det motsatta gäller, att inte vilja minnas minskar kapaciteten. Ju fler olika sinnen som är delaktiga vid korttidsminnets tillkomst, desto större chans att minnas under en längre period. Därav följer att det är lättare att minnas dramatiska händelser än alldagliga händelser. Fler känslor involveras m.a.o.

Ju mindre affekt på sinnet desto sämre långtidsminne. Detta beror på att de kemiska signalsubstanser som används aktiveras olika beroende på händelsen som registreras. Proteinmolekyler med olika halter av mineraler varierar även i riklighet beroende på föda samt kroppens förmåga att ta upp dessa ämnen genom matsmältningssystemet.
Även detta har stor betydelse för hjärnans resurser att etablera mer permanenta avlagringar i cellstrukturerna.

När man minns är det en sinnesreflekterande återgivning av det som hände vid den första upplevelsen. Samma center som aktiverades vid händelsen berörs nu i återskapandet av minnet. En del har ett bättre eidetiskt minne, andra ett visuellt, en del minns kanske sinnesstämningen, emedan endast ett litet fåtal korrekt kan återge händelsen i sin helhet. Det verkar alltid fattas detaljer. Bristen på detaljer kompenseras ändå av den reflektiva tankestrukturen
vilket innebär att hjärnan kort och gott skapar nya pusselbitar till de pusselbitar som saknas. Vårt språkliga minnescenter spelar här en avgörande roll när det gäller att skapa virtuella minnen.

Därmed kan vi anta att hjärnan är restriktiv och synnerligen selektiv när det gäller att placera in större mängder  information i långtidsminnet. Att ha ett schematiskt övergrepp över ett förlopp tycks viktigare än ett detaljerat helhetsintryck. Man vet att förmågan att minnas starkt hänger samband med åldern. Ju äldre desto sämre förmåga att placera in nya långtidsminnen. Därför är det vanligt att äldre har lättare att minnas händelser i sin barndom än det som hände igår. Att barndomsminnet däremot skulle vara korrekt återgivet utan kompensation stämmer alltså inte.

Hjärnan har knappt utvecklats alls de senaste 100.000 åren. Dess kapacitet är densamma, det enda som förändrats är våra prioriteringar, vilket kan reducera eller förstärka vissa områden i hjärnan. Samtidigt gäller detta, att ju mer vi lär oss som barn desto större kapacitet att lagra långtidsminnen som vuxna. Om vi använder vissa sinnen mer än andra så tränas de sinnenas funktion och finslipas, förstärks. Alltså finns det inget bevis för att det faktiskt pågår en större genetisk förändring som påverkats av kulturen, mer än att det enbart handlar om ett aktivt val som orsak till beteendeförändringar.

Kritisera gärna, vill helst ha så nya fakta som möjligt, allt för att själv kunna revidera mina kunskaper. :)

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 25 jun 2007 01:41

Oj, en hel dag och inga svar. Får väl svara själv då.
Religionsfobi var ämnet. Frågan som skall besvaras initialt är vem eller vad som styrt denna utveckling. Socialdarwinism genom vår kultur, eller enskilda opinionsbildare eller kanske rent utav en utveckling av hjärnan?

Att Darwins tankar ligger bakom och spökar går inte att utesluta. Genom upplysning har Gud ifrågasatts och det ordentligt. Bibeln har fått på nöten, särskilt med tanke på att utvecklingsläran helt omöjliggör ett Adam och Eva scenario. Istället härstammar vi från primater som i sin tur härstammar från gnagare, ja råttor är vi alla ihop. Men även råttorna har ju en gång haft förfäder som utvecklats.

Socialismen, ja den kom att ersätta kyrkans roll som administratör av befolkningen. Födsel, vigsel och begravning är inte längre självklart en kyrklig angelägenhet.
Kan det vara så att religionen helt enkelt har tappat sitt grepp om oss i och med denna förändring?

Att trovärdigheten gått förlorad ser jag hursomhelst som fakta. Skandaler har avlöst varandra, inte bara inom protestantismen utan även inom katolicismen, pedofilpräster, tvivelaktigt leverne och en utsugning av resurser ned i egen ficka har väl fått många att öppna ögonen. För att inte bara tala om alla sekter där våldtäkt och mord varit huvudingredienser som är lite för svårsmälta.

Islam skrämmer säkerligen en hel del med sina fanatiska imaner och självmordsbombare. Vad finns det då kvar? New age?
Det som finns kvar är tydligen vårt behov av att tro på något, en högre makt men inte nödvändigtvis Gud.

Till detta kommer vår kulturella explosiva utveckling där nyckelorden är satsa på dig själv och gör det du vill göra, för du lever bara en gång mentaliteten.

Det är förmodligen en kombination av flera orsaker som sakta men säkert tagit död på religiositeten i sverige. Ökad invandring, ökade valmöjligheter t.ex olika alternativa samlevnadsformer som var helt otänkbara för bara ett halvt sekel sedan, brist på fördömande, ökad individualisering, ökad anonymitet, ökad valfrihet. Vem vet? Det enda som är säkert är att Gud är döende i vårt land och att många redan sagt farväl i förtid. :oops:


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 23 och 0 gäster