eken skrev:Gott så, hovnarr!
Att vi kan försanthålla vad som helst är förstås riktigt, men det bör förstås påpekas att det inte betyder att vad som helst verkligen ÄR sant: Även om någon tror att det är sant att gud har skapat jorden och bestämmer över oss, så betyder ju inte det att det är sant även om personen tror det mycket starkt. Och tror någon motsatsen, så har någon av dem grundligt fel. I vart fall är det ju sant att "någon av dem har rätt eller så har ingen av dem rätt".
Vi får alltså alltid förhålla oss till de metoder som personen har använt sig av för att försanthålla någonting. Och vad gäller frågor av mer strukturell karaktär blir ofta metoderna för att försanthålla någonting ganska trubbiga och diffusa dessvärre.
Det betyder förstås inte att det inte skulle gå att få reda på någonting bara för att man har med strukturer att göra, eller att en teori om strukturer inte skulle kunna förklara någonting. Men det kräver nog både mod och noggrannhet för att utföra dylika undersökningar.
Mvh
Anders
Argumentet i första stycket förutsätter vissa saker som jag inte alls betraktar som säkra. Det första problemet är att bägge parter på något sätt måste kunna förvissa sig om att de helt och håller förstått den andra parten. Även om de samtalar i månader är det ju fortfarande möjligt att deras gudsbegrepp och -uppfattning är så vitt skilda att de omöjligen skulle kunna vara "överens" i frågan om Gud skapat världen eller ej, av den enkla anledningen att det inte är samma fråga för dem.
Den exakta sanning du är inne på är enligt min uppfattning onåbar inom ramen för ett s.k. rikt språk som svenska m.fl. Väldefinierade analytiska språk som t.ex. matematik kan dock lättare uttrycka såna satser, därför att man på förhand kommit överens om vad som ska gälla som sant. Att sedan inte hålla sig till det är helt enkelt inte matematik.
Andra stycket håller jag med om i stora drag. Metoden är enormt viktig. Även om vi inte kan veta säkert om vi kan veta säkert, är det oerhört viktigt att få möjlighet att bilda sig en uppfattning om den bakomliggande metoden, hur forskaren nådde slutsatsen, vilka argument vederbörande bygger sitt resonemang på etc. Just detta gör det möjligt för att oss att utforska olika möjligheter inom sanningen, vilket är mycket mer intressant än att bli serverad Sanningen med stort S, utan möjlighet att själv kunna bilda sig en uppfattning om vad som är fallet.
När det gäller tredje stycket känner jag att vi är inne på komplexa system, vilket är mycket centralt för sannings- och kunskapsbegreppet. Min uppfattning är alltså att objektiv antingen-eller-sanning är möjlig om systemgränserna är tillräckligt tydliga, dvs. om systemet inte är för komplext, inte för "besudlat" av självreferens, påverkan från kringliggande system etc. (Jag tog matematik som exempel ovan.)

