eken skrev:JDM skrev:Alla som läser detta är förmodligen bekanta med citatet från Sokrates; "Den visaste mannen är han som vet att han inget vet!". Men detta påstående verkar logiskt betraktat implicera att ingen vis man kan existera, eftersom om han existerar så vet han att han inget vet. Och det är en uppenbar motsägelse eftersom det uttrycks vetande samtidigt som ovetande.
Logisk formel:
Premiss 1: För alla x(x är okänd). Premiss 2: x1 = Premiss 1. Premiss 3: x1 är känd. 4. Premiss 1 är ekvivalent med (Ej för en eller flera x(x är känd)). 5. Motsägelse från 4 och premiss 3.
Så, finns det inga visa män (eller kvinnor) eller hade Sokrates fel? Eller har jag fel?
Hej Jonatan! Kul fråga!
En observation jag gjorde är dock att om Sokrates uttryck hade varit att "den visaste mannen är den som vet att han ingenting vet", så behöver det ju varken implicera att Sokrates själv var den visaste mannen eller att det inte existerar några visa människor. För det första kan ju Sokrates ha haft fel - han kanske uttalade sig om något han inte visste? För det andra så säger ju satsen ingenting om visa människor i allmänhet, utan bara någonting om den absolut visaste människan. Satsen säger ju egentligen ingenting särskilt om vad visa människor i allmänhet är för någonting (Är det en person som vet nästan ingenting? Eller en hel del men väldigt lite?).
Din sista mening (inom parantes) tolkar jag som en hel del personer, men som vet väldigt lite. Ser ingen annan rimlig tolkning. Är min tolkning korrekt?
För övrigt: Visst har du rätt i vad du säger!
Vidare, satsen implicerar logiskt inte att det inte finns några visa människor, däremot att det inte finns någon visaste människa. Den naturliga följdfrågan är om det finns någon skillnad i begreppet vis intension och begreppet visast intension, för om det inte finns det så implicerar gäller att inga visa människor finns.JDM skrev:Så, finns det inga visa män (eller kvinnor) eller hade Sokrates fel? Eller har jag fel?
När jag ursprungligen la upp den här frågan på www.philosophychatforum.com så använde jag benämningen "truly wise" och inte bara "visa" som översättningen här blev på filosofiforum.com. Vissa skulle kanske föredra "truly wise" framför "visa"!?!? Båda begreppen är dock tillräckliga, vilket jag nu kommer styrka. (Mitt nickname är även där JDM om någon är intresserad av att se vad som skrivits i min tråd "Socrates blunder" där.)
Hur som helst, kan man verkligen vara vis utan att veta att man inget vet? Att vara vis (inte visast) borde väl innebära att man vet något? Fast man kan ju inte veta något annat än att man inget vet (enligt påståendet "Jag vet att jag ingenting vet" åtminstone), så därfär kan ingen vis man existera. För om han vore vis så skulle han veta att han inget vet, eftersom det är det enda som går att veta, och då skulle han vara den visaste mannen och inte bara en vis man. Eller annorlunda uttryckt, ända sättet att vara vis på är att veta att man ingenting vet, alltså är man den visaste mannen (det finns ingen som är visare än den som vet att han inget vet). Alltså kan man dra slutsatsen att det varken finns en visaste man eller några visa män.
eken skrev:Eftersom Sokrates vet att han vet att den visaste mannen är den som vet att han ingenting vet, så kan vi ju också med rätta hävda att Sokrates inte alls kan vara den visaste mannen. Ty han vet ju så mycket att han vet att "den visaste mannen ingenting vet". Kanske kände Sokrates rentav till den visaste mannen.![]()
Hade vi inte redan kommit fram till att den visaste mannen inte existerar? Endast visa män är möjliga! (Och i denna tråd syftar jag ej till förhållandet mellan män och kvinnor..
eken skrev:Jämför med uttalandet "Jag vet att jag inte vet någonting" (Lat. "Scio me nihil scire"), där vi får en verklig oupplöslig motsägelse.
Jag skulle inte våga påstå att den är oupplöslig, men lite knepigt är det i alla fall. Det är förstås det påståendet som resonerats kring genom hela den här tråden. I början missförstods det som om jag var intresserad av exakt vad Sokrates menade eller sa för ett par tusen år sedan, huruvida oraklet i delfi var inlbandat eller någon vän till Sokrates m m. En såpopera från antikens Grekland med andra ord.. Senaste halvan av tråden har diskussionen tagit en mer intressant utveckling dock anser jag. Att jag refererade till Sokrates överhuvudtaget var på grund av filosofisk fåfänga, en mer slående öppning att referera till den kanske mest kända filosofen av dem alla. I själva verket är jag intresserad av påståendet "Jag vet att jag ingenting vet!", det vill säga vad en vis man (=den visaste mannen) skulle säga.
eken skrev:Men vad vet jag? :wink:
Hmmm, att du ingenting vet?
Kul att du gillade min fråga!
Ge gärna din syn på följande:
JDM skrev:Algotezza skrev:Man kan på ett plan, metaplanet, inse och veta att man på ett annat plan, nedanför, intet vet.
Jag förstår vad du menar. Men vad du behöver göra då är att justifiera tre påståenden:
1. Den epistemologiska sanningen är att vi inte kan veta några andra sanningar.
2. Logisk sanning är supervenient på den epistemologiska sanningen.
3. Den epistemologiska sanningen är ej supervenient på någon annan typ av sanning.
MVH / Jonatan