Avantgardet skrev:Marksa skrev:Vad jag menar med att summan är större än den uttalade kontexten Poeten är ute efter att beröra dig, att få dig att känna när du läser. Något bortom den uppenbara kontexten som orden förmedlar. Han använder orden som verktyg.
Menar du att alla som blir berörda på detta sätt delar på samma konvention som Poeten använder sig av? Är då denna konvention universell?
Det är ju även så att en bra översatt dikt berör återigen på samma sätt som poeten som inte kan det andra språket avsåg.
Vi har alltså en gemensam resonansbotten för ordens innebörd.
Jag ser inte att vi nånsin skulle icke-känna, vare sig vi läser eller inte.
Vad vi känner kan vi dock tala om. Här måste du alltså, återigen, syfta till en specifik, konventionsbestämd, genre - den lyriska. Visst finns det poeter som söker s.a.s. "beröra", finns vissa som t.o.m. lyckas frammana nåt slags "svindel" i språket, men det gäller inte för alla poeter. Att orden har den här effekten beror på att det kommer i en viss ordning, ett visst sammanhang. Ett av dessa ord överflyttat till en annan kontext erbjuder oss inte samma effekt. Konventionen är förstås inte universell. Att "beröra på samma sätt" i översättning tvivlar jag på, språk är idiomatiska och därför per definition omöjliga att översätta exakt.
En bra översättning av lyrik behöver inte vara ordagrant exakt, kanske inte ens bör vara det givet vad du säger ovan. Översättaren söker att inte förlora poetens intetion med det skrivna. Det är förstås bättre att läsa det skrivna ordet på orginalspråk när den möjligheten är oss given.
Men om någon beskriver skönhet, innerlighet, smärta och död på japanska. Vilket jag inte förstår, och detta är transferat av en expert till något språk jag begriber så kan jag till stora delar förstå vad författaren vill förmedla.
Och den konvention som den japanska föratteren är uppvuxen med är Haiku diktning (och bonsai träd).
jag ser det inte märkligare än att vi läsarna är alla människor som delar samma resonansabotten även om omständheterna kan te sig olika. sedan är det självklart att alla inte uppskattar författeren eller orkar läsa med ett öppet hjärta. men så är det överallt...